Inflation i Sverige just nu
Den senaste publicerade statistiken från SCB avser juli 2026. KPI-inflationen var 0,2 procent jämfört med juli året före, medan KPIF-inflationen var 0,7 procent. KPI föll från 0,7 procent i juni till 0,2 procent i juli. Under samma period sjönk KPIF från 1,3 till 0,7 procent.
| Mått | Juli 2026 | Förändring från juni 2026 |
|---|---|---|
| KPI | 0,2 procent | Från 0,7 procent |
| KPIF | 0,7 procent | Från 1,3 procent |
KPI:s månadsförändring var minus 0,3 procent från juni till juli 2026. Uppgifterna publicerades av SCB den 13 augusti 2026. Det är därför juli som är den senaste månaden när någon söker efter Sveriges inflation just nu eller frågar vad inflationen ligger på idag.
SCB:s aktuella KPI-statistik innehåller månadsdata för KPI från januari 1980 och för KPIF från januari 1987 till och med juli 2026.
Vad är inflation och hur mäts den?
Inflation innebär att den allmänna prisnivån på varor och tjänster stiger över tid. När priserna ökar räcker samma nominella belopp till färre varor och tjänster. Om 100 kronor tidigare räckte till en viss mängd mat, kan samma summa senare räcka till mindre.
Inflation mäts genom prisutvecklingen för en konsumtionskorg. KPI omfattar den privata inhemska konsumtionen och priserna som konsumenterna faktiskt betalar. SCB samlar varje månad in priser från cirka 1 600–1 700 försäljningsställen. Moms och rabatter ingår i prisunderlaget.
Det finns flera orsaker till att priser stiger. Ökad efterfrågan, högre produktionskostnader och dyrare energi eller drivmedel kan påverka prisnivån. Riksbanken beskriver exempelvis oljepriset som en direkt påverkan på inflationen, främst genom drivmedelspriser. Energi kan också påverka andra svenska och importerade priser.
Skillnaden mellan KPI och KPIF
KPI är det breda konsumentprisindexet och inkluderar priserna konsumenterna faktiskt betalar, även effekter av förändrade bolåneräntor. KPIF betyder konsumentprisindex med fast ränta. Genom att hålla räntan fast minskar den direkta effekten från ränteförändringar.
Vilket mått som är relevant beror på frågan:
| Fråga | Mått | Varför? |
|---|---|---|
| Vilket mått använder Riksbanken för inflationsmålet? | KPIF | KPIF är målvariabeln för penningpolitiken. |
| Hur räknar jag om ett historiskt belopp eller gör indexuppräkning? | KPI | SCB:s Prisomräknare baseras på KPI. |
| Vilket mått inkluderar räntornas direkta effekt? | KPI | KPI speglar priserna konsumenterna faktiskt betalar. |
Riksbankens inflationsmål är en årlig ökning på 2 procent mätt med KPIF. Riksbankens inflationsmål ska därför inte blandas ihop med en viss månads KPI-siffra.
Inflation i Sverige: historik och tabell
För att jämföra inflation per år behöver man skilja på månadsförändringar och årsmedel. Tabellen nedan visar KPI:s årsmedel och den beräknade förändringen från ett årsmedel till nästa. Den är alltså en KPI-tabell, inte en KPIF-tabell.
| År | KPI, årsmedel | Beräknad KPI-årsförändring |
|---|---|---|
| 2015 | 4 578 | −0,04 procent |
| 2016 | 4 623 | 0,98 procent |
| 2017 | 4 706 | 1,80 procent |
| 2018 | 4 798 | 1,95 procent |
| 2019 | 4 884 | 1,79 procent |
| 2020 | 4 908 | 0,49 procent |
| 2021 | 5 014 | 2,16 procent |
| 2022 | 5 434 | 8,38 procent |
| 2023 | 5 898 | 8,54 procent |
| 2024 | 6 065 | 2,83 procent |
| 2025 | 6 107 | 0,69 procent |
KPI:s årsmedel steg tydligt från 5 014 år 2021 till 5 434 år 2022 och 5 898 år 2023. Den höga prisökningen under 2022 och 2023 måste därför preciseras som KPI:s årsmedel: cirka 8,38 respektive 8,54 procent. Det är inte samma sak som den högsta enskilda månadsnoteringen.
För den senaste månadsutvecklingen och möjlighet att skapa en egen graf finns SCB:s tabeller för KPI och KPIF. Där framgår även indexnivåerna månad för månad. KPI-indexet var 125,17 i juli 2026, med basår 2020 = 100.
Så räknar du på inflation
För en enkel prisjämförelse kan du räkna ut procentuell förändring med formeln:
(nytt pris − gammalt pris) / gammalt pris × 100
Om en vara kostade 1 000 kronor och senare kostar 1 030 kronor blir förändringen 3 procent. Formeln beskriver prisförändringen mellan två belopp. Den är inte i sig en fullständig beräkning av den officiella KPI- eller KPIF-inflationen, som bygger på en vägd konsumtionskorg.
För att räkna om ett historiskt belopp mellan år eller månader använder du SCB:s Prisomräknare. Verktyget kan användas från 1920 och framåt och bygger på KPI. Det passar därför för indexuppräkning 2025 och 2026 när du vill se hur ett belopp förändrats i takt med konsumentpriserna.
Beräkningen kan beskrivas med index så här:
omräknat belopp = ursprungligt belopp × nytt KPI-index / gammalt KPI-index
Välj rätt start- och slutperiod i verktyget. Ett årsmedel och en viss månad är olika jämförelseperioder, så resultatet beror på vilka perioder du anger.
Inflationens prognos och Riksbankens mål
Riksbankens styrränta är 1,75 procent från och med den 24 juni 2026. I sin penningpolitiska rapport från juni 2026 bedömde Riksbanken att inflationen exklusive energi och direkta effekter av tillfälliga finanspolitiska åtgärder kan stiga till cirka 2,5 procent våren 2027 och därefter falla tillbaka mot 2 procent.
Bedömningen är en prognos, inte ett utfall. Riksbanken räknar samtidigt med att högre energipriser tillfälligt håller uppe KPIF-inflationen under 2026. Energi kan även påverka andra svenska och importerade priser. För aktuell inflation ska därför SCB:s senaste publicerade utfall skiljas från Riksbankens framåtblickande bedömning.
Du kan följa Riksbankens penningpolitik och styrränta samt den senaste informationen om inflationen just nu.
Hur påverkar inflation sparande och investeringar?
Stigande priser minskar köpkraften om inkomsten eller avkastningen inte ökar i samma takt. Ett sparkapital kan därför växa nominellt samtidigt som dess reala värde, alltså vad pengarna faktiskt kan köpa, utvecklas svagare.
För investeringar behöver du skilja mellan nominell avkastning och avkastning efter inflation. En placering som ökar i kronor har inte automatiskt ökat lika mycket i köpkraft. Aktier, fonder, fastigheter, råvaror och alternativa investeringar kan påverkas på olika sätt av räntor, energipriser, efterfrågan och andra ekonomiska faktorer. Ingen enskild tillgång är automatiskt skyddad mot inflation.
Inflation påverkar också hushållens budget genom högre kostnader för exempelvis mat, boende och transport. Ett praktiskt sätt att följa utvecklingen är att jämföra den egna kostnadsökningen med KPI och att använda SCB:s indexdata när ett avtal, en avgift eller ett belopp ska räknas upp.
Vanliga frågor
Vad är inflation?
Inflation är en generell ökning av prisnivån på varor och tjänster över tid. Penningvärdet minskar då: samma summa pengar räcker till mindre än tidigare. I Sverige mäts prisutvecklingen bland annat med KPI och KPIF.
Vad ligger inflationen på i Sverige idag?
Den senaste publicerade statistiken avser juli 2026. KPI-inflationen var 0,2 procent och KPIF-inflationen 0,7 procent jämfört med juli 2025. KPI:s månadsförändring från juni till juli var minus 0,3 procent.
Vilken inflation använder Riksbanken?
Riksbanken använder KPIF som målvariabel för penningpolitiken. Målet är en årlig KPIF-ökning på 2 procent. KPIF håller räntan fast och påverkas därför inte direkt av förändrade räntor på samma sätt som KPI.
Hur räknar jag ut inflation?
För en enkel prisförändring använder du formeln (nytt pris − gammalt pris) / gammalt pris × 100. För indexuppräkning mellan år eller månader bör du använda SCB:s Prisomräknare, som baseras på KPI och använder officiella indexserier.
Finns en kalkylator för inflation i Sverige?
Ja. SCB:s Prisomräknare räknar på penningvärde från 1920 och framåt. Den är avsedd för KPI-baserade jämförelser. Ange ursprungligt belopp samt start- och slutperiod för att se ett omräknat belopp.
Hur har inflationen i Sverige utvecklats de senaste tio åren?
KPI:s beräknade årsförändring var 8,38 procent 2022 och 8,54 procent 2023. Därefter var den 2,83 procent 2024 och 0,69 procent 2025. För 2026 finns ännu ingen helårssiffra i den statistik som används här; den senaste månadsuppgiften är juli 2026.
Hur påverkar inflationen mina investeringar?
Inflation minskar köpkraften och gör att nominell avkastning behöver jämföras med prisutvecklingen. Olika investeringar påverkas av bland annat räntor, energipriser och efterfrågan. Därför innebär ingen tillgång automatiskt ett säkert inflationsskydd.
Inga kommentarer än