Inflationskalkylator: räkna ut penningvärdet

Använd SCB:s prisomräknare som inflationskalkylator för att räkna på inflation, jämföra penningvärde och se vad äldre belopp motsvarar i dag.

Inflationskalkylator: Beräkna hur dina pengar påverkas av inflation2025-09-27T18:27:14.469Z

Räkna på inflation med en inflationskalkylator

En inflationskalkylator visar hur ett belopp förändras i värde när den allmänna prisnivån stiger. Du kan till exempel räkna ut vad en summa från 1950 eller 1958 motsvarar i ett senare års penningvärde, jämföra en äldre lön med dagens köpkraft eller se hur ett sparande har påverkats över tid.

För Sverige är SCB:s Prisomräknare det officiella verktyget. Där anger du belopp, startår, startmånad, slutår och slutmånad. Kalkylatorn bygger på konsumentprisindex, KPI, och kan användas för belopp från 1920 och framåt.

Resultatet bygger på KPI, som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för privat konsumtion. Det visar därför inte exakt hur mycket just din familjs kostnader har ökat.

SCB:s prisomräknare och inflationsräknare för Sverige

SCB:s Prisomräknare jämför KPI-indexet för två tidpunkter. Beräkningen görs genom att det ursprungliga beloppet multipliceras med slutindex dividerat med startindex:

Omräknat belopp = ursprungligt belopp × (slutindex ÷ startindex)

Välj starttidpunkten för beloppet och den tidpunkt du vill jämföra med. Om du vill veta hur mycket som krävs i dag för att köpa samma mängd varor och tjänster, anger du det äldre beloppet som ursprungligt belopp.

SCB samlar varje månad in priser från ungefär 1 600–1 700 försäljningsställen i Sverige till KPI-statistiken. KPI är det vanligaste svenska måttet för inflations- och penningvärdesberäkningar.

Vad motsvarar 15 000 kronor från 1958 i dag?

15 000 kronor från januari 1958 motsvarar cirka 320 000 kronor i juni 2026, omräknat med KPI. Det är ett närmevärde för perioden januari 1958–juni 2026. Resultatet ändras när SCB publicerar nya månadsindex eller om du väljer en annan startmånad.

Du kan kontrollera eller göra en aktuell beräkning i SCB:s Prisomräknare genom att fylla i 15 000 kronor, januari 1958 och juni 2026. Samma metod fungerar för 1950, 1960 eller andra år som finns i verktyget.

Inflation i Sverige: KPI, KPIF och senaste utfallet

Inflation innebär att priserna i genomsnitt stiger och att pengarnas köpkraft minskar. Om lön eller sparande inte ökar i samma takt går det att köpa mindre för samma belopp. KPI och KPIF mäter inflationstakten som den procentuella förändringen jämfört med samma månad föregående år.

Den senaste ordinarie månadsstatistiken som var publicerad den 13 augusti 2026 avsåg juni 2026. SCB publicerade statistiken den 15 juli 2026. Inflationstakten var då 0,7 procent enligt KPI, jämfört med 0,8 procent i maj. Enligt KPIF var inflationstakten 1,3 procent, jämfört med 1,5 procent i maj. Se SCB:s statistiknyhet om KPI i juni 2026.

Mått Juni 2026 Maj 2026
Inflationstakt enligt KPI 0,7 procent 0,8 procent
Inflationstakt enligt KPIF 1,3 procent 1,5 procent
KPI-index, 2020=100 125,56
KPIF-index, 2020=100 124,09

SCB publicerar också Snabb-KPIF som en preliminär inflationsindikator. Den började publiceras den 8 oktober 2024 och publiceras normalt cirka fem arbetsdagar före den ordinarie KPIF-statistiken. Snabb-KPIF var 1,3 procent i juni 2026. Uppgiften finns i SCB:s statistiknyhet om Snabb-KPIF.

Skillnaden mellan KPI och KPIF

KPI mäter priserna som konsumenterna faktiskt betalar. Det inkluderar bland annat moms och rabatter. KPI påverkas också av förändrade räntesatser på hushållens bostadslån.

KPIF är ett mått där effekten av förändrade räntesatser på bostadslån räknas bort. Riksbankens inflationsmål är 2 procent per år mätt med KPIF. Riksbanken gjorde KPIF till formell målvariabel för penningpolitiken 2017. Läs mer om inflationsmålet och inflationen just nu samt i SCB:s beskrivning av KPIF-måtten.

SCB:s Prisomräknare använder KPI eftersom syftet är att räkna om ett faktiskt historiskt penningbelopp efter den allmänna prisutvecklingen. KPIF används främst när inflationen följs i relation till Riksbankens mål.

Räkna ut inflation manuellt

Om du har KPI-index för start- och slutmånaden kan du göra en egen inflationsberäkning. Dividera slutindex med startindex och multiplicera kvoten med det ursprungliga beloppet. För att räkna den procentuella förändringen tar du kvoten minus 1 och multiplicerar med 100.

  • Omräknat penningvärde: belopp × (slutindex ÷ startindex)
  • Inflation mellan två tidpunkter: ((slutindex ÷ startindex) − 1) × 100

Välj samma indexserie och var noga med start- och slutmånad. En inflationstakt för en enskild månad är inte samma sak som den samlade förändringen över flera år. För de flesta är SCB:s inflationskalkylator enklare, eftersom den gör omräkningen direkt utifrån valda datum.

SCB:s KPI-historik sträcker sig till 1830 i statistiktabellerna, medan den aktuella Prisomräknaren kan användas från 1920. Använd därför rätt SCB-verktyg för mycket gamla jämförelser. Se SCB:s statistik om konsumentprisindex.

Vad inflation betyder för lön och sparande

En oförändrad lön får lägre köpkraft när priserna stiger. För att jämföra en äldre lön med dagens penningvärde anger du lönebeloppet och lönens startmånad i Prisomräknaren. Resultatet visar vilken nominell lön som motsvarar samma genomsnittliga köpkraft vid slutdatumet.

Samma tillvägagångssätt kan användas för ett sparande. En summa på ett konto kan ha samma nominella värde samtidigt som den räcker till färre varor och tjänster. När du jämför sparande över tid bör du hålla isär hur saldot har utvecklats och hur mycket köpkraft saldot motsvarar.

Så använder du resultatet i ekonomin

  1. Välj beloppet du vill räkna om.
  2. Ange månad och år då beloppet gällde.
  3. Välj slutmånad och slutår för jämförelsen.
  4. Jämför det omräknade beloppet med lön, budget eller sparande.

Vid lönejämförelser kan resultatet visa vilken lön som har motsvarande allmänna köpkraft. Vid budgetering kan du använda det för att förstå hur gamla utgifter behöver räknas upp. Historiska jämförelser blir tydligare när du skriver ut belopp, startdatum och slutdatum tillsammans med resultatet.

Vanliga frågor om inflationsräknare och penningvärde

Vad är en inflationskalkylator?

Det är ett verktyg som räknar om ett belopp mellan två tidpunkter med hjälp av ett inflationsindex. En svensk inflationsräknare använder vanligtvis KPI för att visa vad ett historiskt belopp motsvarar i ett senare penningvärde.

Hur räknar man på inflation?

Jämför KPI-index för slutdatumet med KPI-index för startdatumet. Multiplicera det ursprungliga beloppet med slutindex dividerat med startindex. SCB:s Prisomräknare gör beräkningen när du fyller i belopp, startmånad, startår, slutmånad och slutår.

Kan jag räkna ut penningvärdet för 1950 eller 1958?

Ja. SCB:s aktuella Prisomräknare kan användas från 1920, vilket omfattar både 1950 och 1958. Ange historiskt år, startmånad och slutmånad för att få en jämförelse.

Vilket mått ska jag använda: KPI eller KPIF?

Använd KPI när du vill räkna om ett historiskt konsumentbelopp med SCB:s Prisomräknare. Använd KPIF när du följer inflationen mot Riksbankens inflationsmål på 2 procent per år.

Hur påverkar Riksbankens styrränta inflationen?

Styrräntan ska styra dagslåneräntan och påverka andra räntor i ekonomin, så att inflationsmålet kan uppnås. Högre eller lägre räntor påverkar bland annat hushållens lån, sparande och efterfrågan. Styrräntan var 1,75 procent från och med den 24 juni 2026 enligt Riksbankens statistik.

Publicerad av Investportalen

Inga kommentarer än

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *