Inflation i Sverige 2015–2025: KPI, historik och tabell

Se Sveriges KPI och årliga inflation 2015–2025, aktuell KPIF 2026, skillnaden mellan KPI och KPIF samt använd SCB:s prisomräknare.

Inflation i Sverige senaste 10 åren: Historik och diagram2025-09-27T15:43:43.307Z

Vad är inflation och hur mäts den i Sverige?

Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger över tid. När priserna ökar minskar penningvärdet: samma summa pengar räcker då till färre varor och tjänster än tidigare. I Sverige mäter SCB prisutvecklingen med konsumentprisindex, KPI.

KPI beskriver den generella prisnivån för hushållens konsumtion. SCB samlar varje månad in priser på ett stort antal varor och tjänster och väger ihop dem efter hur hushållen konsumerar. Den årliga procentuella förändringen i KPI kallas inflationstakt enligt KPI.

Det är viktigt att skilja på en prisnivå och en inflationstakt. KPI-index visar hur prisnivån förhåller sig till ett basår, medan inflationstakten visar hur snabbt indexet förändras jämfört med ett tidigare år.

Sveriges KPI 2015–2025 i tabell

Tabellen visar SCB:s KPI-årsmedel med basår 1980 = 100. Den årliga förändringen är beräknad från årsmedlen och beskriver KPI-inflationen per år. Tabellen gäller alltså KPI, inte KPIF.

År KPI, årsmedel Årlig förändring
2015 313,35 −0,04 %
2016 316,43 0,98 %
2017 322,11 1,80 %
2018 328,40 1,95 %
2019 334,26 1,78 %
2020 335,92 0,50 %
2021 343,19 2,16 %
2022 371,91 8,37 %
2023 403,70 8,55 %
2024 415,15 2,84 %
2025 417,98 0,68 %

Källa: SCB:s KPI-serie med årsmedel. Serien uppdaterades den 15 januari 2026.

Inflation per år och de största förändringarna

Åren 2015–2020 var KPI-inflationen låg. Den lägsta årsvisa förändringen i tabellen var −0,04 procent 2015. År 2020 var förändringen 0,50 procent. Därefter steg inflationen tydligt: 2,16 procent 2021, 8,37 procent 2022 och 8,55 procent 2023.

Den högsta årliga KPI-inflationen under perioden 2015–2025 var alltså 2023, inte 2022. Skillnaden syns när man jämför årsmedel. Månadsinflation och årsmedel svarar på olika frågor och ska därför inte blandas i samma tabell.

Efter toppåren föll KPI-inflationen till 2,84 procent 2024 och 0,68 procent 2025. Prisnivån fortsatte samtidigt att vara högre än före uppgången. KPI:s årsmedel ökade sammanlagt med 33,39 procent mellan 2015 och 2025 och med 24,43 procent mellan 2020 och 2025.

Inflation i Sverige 2025 och aktuell KPIF 2026

För 2025 var KPI-inflationen, beräknad från årsmedel, 0,68 procent. Riksbanken uppgav samtidigt att KPIF-inflationen i genomsnitt var 2,6 procent under 2025. Skillnaden beror på att KPI och KPIF är olika mått och att årsmedel används i jämförelsen.

Den senaste uppgiften i faktabasen gäller juli 2026: KPIF var då 0,7 procent, jämfört med 1,3 procent i juni 2026. Det är en förändring över tolv månader enligt KPIF och ska inte jämföras rakt av med KPI:s årsmedel för 2025.

SCB publicerar KPIF som månadsserie från januari 1987. Serien innehåller index, månadsförändring och förändring över tolv månader. För löpande uppföljning av svensk inflation är det därför viktigt att ange både mått och period.

Skillnaden mellan KPI och KPIF

KPI är det breda måttet på prisnivån för hushållens konsumtion. Det används för att följa hur mycket konsumtionen förändras i pris och är grunden för SCB:s KPI-inflation.

KPIF betyder konsumentprisindex med fast ränta. Det är Riksbankens formella målvariabel sedan 2017. Riksbankens inflationsmål är 2 procent per år mätt med KPIF.

För att tolka en tabell behöver du därför kontrollera vilket av måtten som visas. En siffra för KPI-årsmedel kan inte märkas som KPIF, och en månadsuppgift kan inte presenteras som ett helårsgenomsnitt. SCB:s beskrivning av KPI förklarar hur indexet byggs upp.

Riksbankens inflationsmål och styrräntans betydelse

Inflationsmålet fastställdes 1993 och började formellt gälla 1995. Sedan 2017 är KPIF den formella målvariabeln. Riksbanken använder penningpolitiken för att påverka inflationen mot målet.

Styrräntan påverkar dagslåneräntan och andra räntor i ekonomin. När ränteläget förändras påverkas bland annat hushållens lånekostnader och incitamenten att konsumera eller spara. Styrräntan är därmed ett av verktygen för att skapa förutsättningar för att inflationsmålet ska kunna uppnås.

Den aktuella styrräntan i faktabasen är 1,75 procent från och med den 24 juni 2026. Riksbankens aktuella beslut och historik finns på sidan om styrräntan. Målet och den senaste KPIF-utvecklingen finns på Riksbankens sida om inflationen just nu.

Så påverkar inflationen penningvärde, sparande och investeringar

När prisnivån stiger minskar köpkraften hos pengar som inte ökar i värde i samma takt. KPI:s årsmedel steg 33,39 procent mellan 2015 och 2025. Det innebär att prisnivån i KPI-serien var ungefär en tredjedel högre 2025 än 2015. Motsvarande ökning mellan 2020 och 2025 var 24,43 procent.

Det är prisnivån, inte bara den senaste inflationstakten, som avgör hur mycket pengar räcker till över tid. En låg inflation under ett enskilt år tar därför inte tillbaka tidigare prisökningar.

För sparande och investeringar är real avkastning central. Den beskriver vad som återstår när avkastningen justerats för inflation. Ett sparkonto, en fond, en fastighet, en råvara eller en alternativ investering kan utvecklas olika, och ingen av tillgångstyperna kan generellt lovas överträffa inflationen. Diversifiering kan minska risken i en portfölj, men eliminerar den inte.

SCB:s prisomräknare för penningvärde över tid

SCB:s prisomräknare är ett verktyg för att jämföra penningvärde mellan olika år utifrån KPI. Du anger belopp och jämförelseår för att få en omräkning baserad på indexutvecklingen.

Prisomräknaren är användbar när du vill förstå vad ett historiskt belopp motsvarar i ett annat års penningvärde. För jämförelser ska du ange rätt startår och slutår och skilja mellan årsmedel och en viss månad. Ett resultat från prisomräknaren är därför mer träffsäkert för ditt exempel än en generell tumregel.

Vanliga frågor

Vad är inflation i Sverige?

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån för hushållens konsumtion. När prisnivån stiger minskar pengarnas köpkraft. SCB:s KPI mäter prisnivån, medan den årliga förändringen i KPI är inflationstakten enligt KPI.

Hur hög är inflationen i Sverige?

Den senaste uppgiften här är KPIF för juli 2026: 0,7 procent över tolv månader. I juni 2026 var motsvarande KPIF-förändring 1,3 procent. För helåret 2025 var KPI-inflationen 0,68 procent beräknad från årsmedel.

När var inflationen som högst i Sverige de senaste tio åren?

Räknat som KPI-inflation från årsmedel var den högst 2023, då förändringen var 8,55 procent. År 2022 var den 8,37 procent. Månadsvisa toppar är en annan typ av jämförelse och ska inte blandas med årsmedel.

Vad är Riksbankens inflationsmål?

Riksbankens mål är 2 procent inflation per år mätt med KPIF. Inflationsmålet fastställdes 1993 och började formellt gälla 1995. KPIF blev formell målvariabel 2017.

Vad är KPI och KPIF?

KPI är konsumentprisindex och visar prisnivån för hushållens konsumtion. KPIF är konsumentprisindex med fast ränta och är det mått som Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Siffror för KPI och KPIF måste därför alltid hållas isär.

Hur använder jag en prisomräknare?

Med SCB:s prisomräknare kan du jämföra ett belopps penningvärde mellan olika år utifrån KPI. Ange belopp, startår och jämförelseår. Verktyget passar bättre än en avrundad uppskattning när du vill räkna på ett specifikt belopp.

Hur påverkar inflationen sparande och investeringar?

Inflation minskar köpkraften om sparandet inte växer i takt med prisnivån. Jämför därför avkastningen med inflationen och tänk på real avkastning. Att sprida riskerna mellan olika tillgångar kan minska portföljrisken, men det finns ingen generell garanti för att en viss investering slår inflationen.

Publicerad av Investportalen

Inga kommentarer än

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *