Vad är inflation och hur mäts den i Sverige?
Inflation mäts i Sverige genom konsumentprisindex, KPI, som visar förändringar i prisnivån för en typisk konsumentkorg med varor och tjänster. KPIF är en variant där direkta skatter och subventioner justeras bort, och det är denna som Riksbanken använder för sitt inflationsmål på 2 procent per år. Enligt SCB beräknas KPI genom att samla in priser på över 500 varor och tjänster varje månad, vägt efter hur mycket svenskar vanligtvis spenderar.
Definition av inflation
Inflation innebär en allmän prisökning i ekonomin, vilket minskar penningvärdet över tid. Till exempel, om inflationen är 2 procent, köper en hundralapp 2 procent mindre än året innan. I Sverige har inflation sverige senaste 10 åren varierat, men Riksbankens mål är att hålla den stabil för att stödja en hållbar ekonomi. För en djupare förklaring, läs mer om vad är inflation.
KPI vs KPIF
KPI inkluderar effekter från skatter och subventioner, medan KPIF exkluderar dem för en renare bild av prisutvecklingen. KPIF är Riksbankens föredragna mått eftersom det bättre speglar underliggande pristryck. Båda indexen publiceras av SCB månadsvis, och du kan följa dem på SCB:s webbplats om inflationen i Sverige.
Riksbankens inflationsmål
Riksbanken siktar på 2 procents inflation mätt med KPIF för att främja prisstabilitet. Målet har varit detsamma sedan 1999 och hjälper till att förutsäga ekonomin. Om inflationen avviker, justerar Riksbanken styrräntan för att styra den tillbaka.
Inflationstrender i Sverige 2015–2025
Under de senaste 10 åren har inflationen i Sverige svängt mellan låg nivåer kring 0 procent och toppar över 10 procent, drivet av globala händelser som pandemin och energikrisen. Genomsnittet ligger nära Riksbankens mål, men 2022 stod ut med rekordhög inflation på grund av stigande energipriser. Nedan följer en tabell med årlig genomsnittlig KPIF-inflation baserat på data från SCB och Riksbanken.
År | Inflation (KPIF, %) |
---|---|
2015 | 0,0 |
2016 | 1,0 |
2017 | 1,8 |
2018 | 2,0 |
2019 | 1,8 |
2020 | 0,5 |
2021 | 2,7 |
2022 | 8,4 |
2023 | 6,0 |
2024 | 1,9 |
2025 (t.o.m. aug) | 2,5 |
Källa: SCB och Riksbanken, uppdaterad 2025.
Årlig utveckling
Från 2015 till 2019 höll sig inflation sverige nära målet, men 2020 sjönk den till 0,5 procent på grund av pandemin. 2022 exploderade den till 10,8 procent i september, den högsta sedan 1990-talet, enligt SCB-data citerad i media. För mer om inflation sverige 2024, som landade på 1,9 procent i genomsnitt, se vår analys.
Höjdpunkter och dalar
Den högsta punkten kom 2022 med 10,8 procent, drivet av energi och matpriser efter Rysslands invasion av Ukraina. Lägsta var 2020 med 0,5 procent under lockdowns. Sedan 2023 har inflationen sjunkit stadigt, och i augusti 2025 låg den på 3,2 procent enligt Ekonomifakta.
Jämförelse med EU
Sveriges inflation har ofta följt EU-trenden men varit lägre under 2024–2025. Medan EU nådde 11 procent 2022, var Sveriges 8,4 procent i genomsnitt. Detta tack vare Riksbankens proaktiva penningpolitik.
Riksbankens roll och styrräntans inverkan
Riksbanken styr inflationen genom penningpolitik, främst via styrräntan, för att hålla priserna stabila. När inflationen stiger höjs räntan för att dämpa efterfrågan, och vice versa. Aktuellt ligger styrräntan på 3,75 procent efter höjningar 2022–2023.
Penningpolitikens verktyg
Riksbankens huvudverktyg är reporäntan, som påverkar bankernas utlåning. De köper också obligationer vid behov. För aktuella siffror, besök Riksbankens sida om inflationen just nu.
Aktuell styrränta
Styrräntan höjdes till 4 procent 2023 för att bekämpa hög inflation, men sänktes gradvis 2024. Idag ligger den på 3,75 procent, och nästa möte är i oktober 2025.
Framtida prognoser
Riksbanken förutspår inflation nära 2 procent 2025–2026. För prognos om inflation 2025, inklusive risker från globala priser, läs mer. Om räntan påverkas, se vår guide till styrräntan.
Tips för att hantera inflation
- Spara i tillgångar som slår inflationen, som aktier eller fonder.
- Använd SCB:s prisomräknare för att se hur ditt sparande påverkas.
- Sprid risker genom diversifiering i din portfölj.
- Följ Riksbankens möten för att förutse räntesänkningar.
Hur påverkar inflationen din ekonomi?
Hög inflation urholkar ditt penningvärde, så att löner och sparpengar räcker till mindre. Sedan 2020 har priserna stigit med cirka 26 procent kumulativt, enligt verifierad data från SCB. Men med rätt strategi kan du skydda din ekonomi.
Penningvärdets förändring
En krona från 2015 har tappat runt 15 procent i värde på grund av kumulativ inflation. Mat och energi har stigit mest, medan teknikpriser fallit. Detta påverkar vardagen, som högre elräkningar.
Tips för att hantera inflation
Investera i reala tillgångar som fastigheter eller indexfonder som historiskt överträffar inflationen. Justera din budget för stigande kostnader och överväg att låna till investeringar när räntorna är låga. För personlig ekonomi, diversifiera för att minimera risker.
Verktyg som prisomräknare
SCB:s prisomräknare låter dig beräkna hur mycket 1000 kronor 2015 motsvarar idag – cirka 1150 kronor. Använd den för att planera pension eller sparande. För mer, se Riksbankens förklaring av hur inflation mäts.
Vanliga frågor om inflation i Sverige
Vad är inflation?
Inflation är en ihållande prisökning i ekonomin som minskar köpkraften för pengar. I Sverige mäts det med KPIF, och Riksbanken strävar efter 2 procent årligen för stabilitet. Det påverkar allt från matpriser till räntor, och under de senaste 10 åren har det varierat från 0 till över 10 procent, vilket visar på ekonomiska svängningar. För nybörjare är det viktigt att förstå att måttlig inflation ses som hälsosamt, men hög inflation kan erodera sparanden.
Hur mäts inflationen i Sverige?
Inflationen mäts med konsumentprisindex (KPI) av SCB, som spårar priser på en standardkorg av varor och tjänster. KPIF justeras för skatter och används av Riksbanken. Beräkningen görs månadsvis genom att jämföra priser med föregående år, och resultatet publiceras snabbt. Detta ger en pålitlig bild av prisutvecklingen, som är central för penningpolitiken och vardagsekonomin i Sverige.
Vad är Riksbankens inflationsmål?
Riksbankens mål är 2 procent inflation per år mätt med KPIF, för att skapa förutsägbarhet i ekonomin. Målet har gällt sedan 1999 och undantar skatter för en renare mätning. Om inflationen avviker, som under 2022:s topp på 10,8 procent, ingriper de med räntan. För experter innebär det en ram för förväntningar, som hjälper investerare att planera långsiktigt.
Hur påverkar inflationen vardagen?
Inflation höjer kostnader för mat, boende och transport, vilket pressar hushållsbudgeten. Sedan 2020 har priserna stigit 26 procent, vilket minskat reallönerna för många. Det gynnar låntagare om räntorna är låga men skadar sparare. För att hantera det, justera utgifter och investera i inflationståliga tillgångar som aktier.
Vad är KPIF?
KPIF är konsumentprisindex med fast ränta, exklusive skatteeffekter, och används för Riksbankens 2-procentsmål. Det ger en bättre indikator på underliggande pristryck än vanlig KPI. SCB publicerar det månadsvis, och i augusti 2025 var det 3,2 procent. Det är viktigt för experter som analyserar penningpolitikens effektivitet.
Hur har inflationen förändrats senaste åren?
Inflation sverige senaste 10 åren har gått från låg nivå 2015–2020 (under 2 procent) till en topp på 10,8 procent 2022, driven av energi och pandemi. Den sjönk till under 2 procent 2024 genom räntesänkningar. Prognosen för 2025 pekar på 2–3 procent, enligt Riksbanken. Detta speglar globala trender men visar Sveriges relativa stabilitet.
Vad är den högsta inflationen i Sverige senaste 10 åren?
Den högsta var 10,8 procent i september 2022, den högsta sedan 1990, enligt SCB. Orsaken var stigande energipriser efter geopolitiska händelser. Det ledde till höjda räntor för att dämpa efterfrågan. För investerare innebar det risker men också möjligheter i inflationsskyddande tillgångar som råvaror.
Inga kommentarer än