Inflation 2025: prognos och faktiskt utfall i Sverige
Inflationen i Sverige 2025 blev mer varierande än den prognos som gjordes under året. Riksbankens inflationsmål är 2 procent per år, mätt med KPIF. I december 2025 var KPIF-inflationen 2,1 procent och KPI-inflationen 0,3 procent enligt SCB. Det innebär att KPIF låg nära målet vid årets slut, medan KPI påverkades mer av förändrade bolåneräntor.
Riksbankens prognos från september 2025 angav en KPIF-inflation på 2,6 procent för helåret 2025 och 1,0 procent för 2026. Det var en bedömning vid den tidpunkten, inte det konstaterade årsutfallet. Prognosen kan därför användas för att förstå dåtidens förväntningar, men inte som beskrivning av vad inflationen faktiskt blev.
För en bredare genomgång av prisutvecklingen finns en separat guide om inflation i Sverige. Vill du börja från grunden kan du läsa vad inflation är.
Inflation i Sverige 2025 månad för månad
Tabellen visar inflationstakten jämfört med samma månad året före. KPI och KPIF mäter båda konsumentpriser, men de svarar inte på exakt samma fråga. Förändringarna under året visar bland annat hur KPIF steg under sommaren och hösten för att sedan falla tillbaka mot Riksbankens mål i december.
| Månad 2025 | KPI | KPIF | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Januari | 0,9 % | 2,2 % | Hyror, livsmedel och restaurangbesök höjde KPI. Lägre räntekostnader, el- och drivmedelspriser dämpade. |
| Februari | 1,3 % | 2,9 % | Elpriser samt livsmedel och alkoholfria drycker bidrog uppåt. |
| Mars | 0,5 % | 2,3 % | Lägre el- och drivmedelspriser dämpade inflationen, medan matpriser motverkade nedgången. |
| April | 0,3 % | 2,3 % | KPIF låg kvar på samma nivå som i mars. |
| Maj | 0,2 % | 2,3 % | KPIF var oförändrad jämfört med april. |
| Juni | – | 2,8 % | KPIF steg från vårens nivå. |
| Juli | – | 3,0 % | KPIF fortsatte uppåt. |
| Augusti | 1,1 % | 3,3 % | Det högsta belagda KPIF-utfallet under året. |
| September | 0,9 % | 3,1 % | KPIF sjönk från augusti. |
| Oktober | – | 3,1 % | KPIF låg kvar på septembernivån. |
| November | 0,3 % | 2,3 % | KPIF sjönk tydligt från höstens nivåer. |
| December | 0,3 % | 2,1 % | KPIF närmade sig Riksbankens mål. |
SCB:s månadsstatistik finns samlad i deras översikt över inflation och konsumentpriser. De första månaderna präglades av skiftande energi-, mat- och boendekostnader. I januari var KPI:s månadsförändring 0,0 procent, medan den var 0,6 procent i februari och minus 0,7 procent i mars. I december var KPI:s månadsförändring åter 0,0 procent.
Skillnaden mellan KPI och KPIF
KPI, konsumentprisindex, är det breda måttet på hur hushållens kostnader förändras. Det påverkas bland annat av räntorna på hushållens bolån. När bolåneräntorna förändras kan KPI därför stiga eller falla även om prisutvecklingen på andra varor och tjänster är mer stabil.
KPIF är konsumentprisindex med fast ränta. Måttet påverkas inte av ändrade räntesatser på hushållens bolån och används av Riksbanken som det centrala måttet för inflationsmålet. Därför var skillnaden stor i december 2025: KPI var 0,3 procent medan KPIF var 2,1 procent. Förklaringen ligger framför allt i ränteeffekten i KPI.
Riksbankens beskrivning av inflationsmålet och inflationen just nu förklarar varför KPIF används i penningpolitiken.
Vad var prognosen för inflationen 2025?
Riksbankens prognos i september 2025 var 2,6 procent KPIF för 2025 och 1,0 procent för 2026. I juni bedömde Riksbanken att inflationen från 2026 skulle ligga nära målet. Samma rapport angav en bedömd löneökningstakt på 3,7 procent under 2025 och 3,5 procent under 2026.
Prognoser ska läsas tillsammans med datumet då de gjordes. Under 2025 förändrades inflationen från 2,2 procent KPIF i januari till 2,9 procent i februari, ned till 2,3 procent under våren och upp till 3,3 procent i augusti. Därefter föll den till 2,1 procent i december. Den faktiska månadsserien visar alltså både uppgången under sommaren och nedgången mot årets slut.
Du kan jämföra Riksbankens bedömning med sammanställningar av inflationsprognoser hos Ekonomifakta. Riksbankens prognos från september finns i beskedet om att styrräntan sänktes till 1,75 procent: Riksbankens pressmeddelande.
Så påverkar inflationen löner, köpkraft och sparande
När priserna stiger snabbare än lönen minskar hushållets köpkraft. Effekten märks särskilt i återkommande utgifter som mat, boende och transporter. I december 2025 var livsmedelspriserna 3,7 procent högre än i december 2024, medan drivmedelspriserna var 5,6 procent lägre. Hushåll påverkas därför olika beroende på vilka varor och tjänster som utgör den största delen av ekonomin.
En löneökning behöver jämföras med inflationen för att visa hur den reala inkomsten utvecklas. Jämförelsen är förenklad eftersom skatt, förändrade utgifter och andra löneeffekter också spelar roll. När inflationen är högre blir det viktigare att följa både inkomster och kostnader i budgeten.
För sparande och investeringar innebär inflation att pengar som står stilla kan förlora köpkraft över tid. Ränteläget påverkar samtidigt både sparkonton, lån och värderingen av finansiella tillgångar. Aktier, fonder, fastigheter, råvaror och alternativa investeringar kan utvecklas olika i ett inflationsläge och innebär olika risker. Ingen av dem är ett garanterat skydd mot stigande priser. En rimlig utgångspunkt är att anpassa sparandet efter tidshorisont, risk och behov av likvida pengar.
Vanliga frågor
Vad var inflationen i Sverige i december 2025?
KPIF-inflationen var 2,1 procent och KPI-inflationen var 0,3 procent i december 2025. KPIF låg därmed nära Riksbankens mål på 2 procent. KPI var lägre eftersom måttet påverkas av förändrade bolåneräntor. Se SCB:s decemberstatistik.
Vad var inflationen i januari 2025?
KPI-inflationen var 0,9 procent och KPIF-inflationen 2,2 procent i januari 2025. Hyror, livsmedel och restaurangbesök bidrog till högre KPI, medan lägre räntekostnader, elpriser och drivmedelspriser dämpade utvecklingen. KPI:s månadsförändring var 0,0 procent. Uppgifterna finns i SCB:s statistik för januari.
Varför skiljer sig KPI från KPIF?
KPI inkluderar effekten av förändrade räntor på hushållens bolån. KPIF räknas med fast ränta och påverkas därför inte av den effekten. Riksbanken använder KPIF när den bedömer om inflationen ligger vid målet på 2 procent.
Hur såg inflationen ut under våren 2025?
KPIF var 2,9 procent i februari och 2,3 procent i mars, april och maj. KPI sjönk från 1,3 procent i februari till 0,5 procent i mars, 0,3 procent i april och 0,2 procent i maj. Lägre el- och drivmedelspriser bidrog till nedgången under delar av våren, medan matpriserna motverkade den.
Hur bör man tänka kring investeringar när inflationen förändras?
Inflation påverkar realvärdet av sparande, räntor och tillgångspriser, men utfallet skiljer sig mellan investeringar. Aktier, fonder, fastigheter, råvaror och konst kan alla innebära värdeförändringar och förlustrisk. Utgå därför från riskspridning, tidshorisont och hur mycket pengar som behöver vara tillgängliga, snarare än att betrakta en viss tillgång som ett säkert inflationsskydd.
Inga kommentarer än