Inflation i Sverige 2026: KPI, KPIF och kalkylator

Se aktuell inflation i Sverige 2026, skillnaden mellan KPI och KPIF, historik, tabeller och en enkel metod för att räkna ut inflationens effekt.

Inflation: Allt du behöver veta om prishöjningar och ekonomi2025-09-27T15:31:49.039Z

Inflation i Sverige just nu

Den senaste belagda inflationssiffran i underlaget gäller juni 2026. Då var KPI-inflationen 0,7 procent jämfört med juni 2025. KPIF-inflationen var samtidigt 1,3 procent. SCB publicerade uppgifterna den 14 juli 2026, och siffrorna bygger på förändringen i konsumentprisindex under tolv månader.

KPI visar hur priserna som konsumenterna faktiskt betalar har utvecklats. KPIF använder samma varor och tjänster, men hushållens bolåneräntor hålls konstanta. Därför kan måtten röra sig olika när räntorna förändras. KPI är det vanligaste svenska inflationsmåttet, medan KPIF är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken.

Månad 2026 KPI KPIF HIKP
Januari 0,5 % 2,0 % 2,0 %
Februari 0,5 % 1,7 % 1,7 %
Mars 0,5 % 1,6 % 1,5 %
April −0,1 % 0,8 % 0,5 %
Maj 0,8 % 1,5 % 1,1 %
Juni 0,7 % 1,3 % 1,0 %

April hade den lägsta KPI-inflationen i den redovisade januari–juni-serien, −0,1 procent. I juni var KPI-indexet 125,56 med basår 2020=100. Den aktuella statistiken finns i SCB:s publicering för juni 2026.

Vad är inflation och hur mäts den?

Inflation innebär en varaktig ökning av den allmänna prisnivån. När priserna stiger minskar pengarnas köpkraft: samma belopp räcker till färre varor och tjänster än tidigare. En enskild vara kan bli dyrare utan att det ensamt betyder inflation. Inflationsmåttet sammanfattar i stället prisutvecklingen för ett stort urval av hushållens konsumtion.

SCB beräknar KPI genom att följa priserna på varor och tjänster som hushållen köper. Indexet kan sedan jämföras mellan månader och år. Inflationen i procent beräknas vanligtvis som förändringen i index jämfört med samma period föregående år.

KPI och KPIF – vad är skillnaden?

Mått Vad det visar När det är relevant
KPI Priserna konsumenterna faktiskt betalar, inklusive effekter av förändrade bolåneräntor. För hushållets faktiska kostnadsutveckling och den vanligaste beskrivningen av inflation.
KPIF Samma varor och tjänster som KPI, men bolåneräntorna hålls konstanta. För att följa den underliggande prisutvecklingen i Riksbankens penningpolitik.
HIKP Ett harmoniserat inflationsmått för jämförelser inom EU. För internationella jämförelser.

KPIF tar alltså inte bort alla räntekostnader. Skillnaden är att hushållens bolåneräntor hålls på en konstant nivå i beräkningen. Det gör att en förändring av ränteläget inte direkt slår igenom på samma sätt som i KPI.

Inflation i Sverige 2015 till 2025 – historik och tabell

SCB:s historiska KPI-serier sträcker sig långt tillbaka. Månadstabellen för KPI omfattar januari 1980 till juni 2026, medan motsvarande KPIF-tabell omfattar januari 1987 till juni 2026. För en jämförelse av inflationen per år ska samma mått användas genom hela perioden; en KPI-serie och en KPIF-serie ska inte blandas.

SCB:s fastställda årsmedeltal för KPI finns för åren 1980–2025. I den äldre KPIF-indexserien, där basåret är 1987=100, redovisas följande årsmedel:

År KPIF-index, årsmedel Förändring från föregående redovisade år
2020 219,65
2021 224,94 cirka 2,4 %
2022 242,29 cirka 7,7 %
2023 256,79 cirka 6,0 %
2024 261,65 cirka 1,9 %

Förändringen i tabellen är beräknad från årsmedlen och avrundad. Indexnivå och inflationstakt är olika saker: indexet beskriver prisnivån i relation till ett basår, medan inflationstakten beskriver hur snabbt indexet förändras. SCB har från och med 2026 bytt basår för KPI och relaterade inflationsmått till 2020. Använd därför en serie med samma basår när du gör en lång historisk jämförelse.

Den fullständiga historiken för 2015–2025 hämtas bäst genom att välja år och mått i SCB:s KPI-tabell eller SCB:s KPIF-tabell. Där kan du också ta fram underlaget till en inflationstabell eller graf.

Så räknar du ut inflation och förändrad köpkraft

För att räkna ut hur mycket priserna har förändrats mellan två tidpunkter använder du indexvärdena:

Prisförändring i procent = (nytt index / gammalt index − 1) × 100

Om du i stället vill räkna ut hur mycket köpkraft ett nominellt belopp har kvar efter inflation använder du:

Real köpkraft = belopp / (1 + inflationstakt)antal år

Anta att inflationen är 2 procent under ett år och att du har 100 000 kronor. Beräkningen blir 100 000 / 1,02, vilket motsvarar cirka 98 039 kronor i köpkraft. Beloppet på kontot behöver alltså inte minska i kronor för att dess köpkraft ska göra det.

För flera år används samma formel med antal år i exponenten. Det är en förenklad modell: verkliga priser utvecklas olika och den personliga konsumtionskorgen kan skilja sig från KPI:s korg.

Inflationräknare och KPI-kalkylator

En inflationräknare bygger på indexvärden för två valda tidpunkter. Hämta först jämförbara KPI- eller KPIF-värden från SCB, fyll in det gamla och det nya indexet och använd formeln ovan. Vill du veta vad ett tidigare belopp motsvarar i dagens prisnivå räknar du i stället:

Nytt belopp = gammalt belopp × nytt index / gammalt index

Detta är också metoden bakom en KPI-kalkylator. Välj KPI om du vill följa förändringen i konsumentpriser inklusive bolåneräntornas effekt. Välj KPIF om du vill jämföra den prisutveckling som används i Riksbankens penningpolitiska analys. SCB:s sida om KPI samlar definitioner, diagram och historiska serier.

Varför stiger inflationen?

Efterfrågeinflation uppstår när efterfrågan växer snabbare än produktionen av varor och tjänster. Företag får då lättare att höja priserna. Kostnadsinflation uppstår när det blir dyrare att producera, exempelvis genom högre kostnader för energi, råvaror, transporter eller löner. Företag kan föra hela eller delar av kostnadsökningen vidare till kunderna.

  • Efterfrågan: hushåll, företag eller offentlig sektor köper mer än ekonomin hinner leverera.
  • Kostnader: insatsvaror, energi, transporter eller löner blir dyrare.
  • Förväntningar: om hushåll och företag räknar med fortsatta prisökningar kan priser och lönekrav påverkas.

Inflation påverkar hushållens budget, löner och sparande. Om inkomsten ökar långsammare än priserna sjunker den reala inkomsten. Kontanta besparingar får också lägre köpkraft. För investeringar måste nominell avkastning därför jämföras med inflation, skatt, avgifter och risk. Det finns inget generellt tillgångsslag som automatiskt skyddar kapitalet i varje period.

Förväntad inflation och Riksbankens prognos

En inflationsprognos är en bedömning av den framtida prisutvecklingen, inte ett utfall. Den kan ändras när räntor, energipriser, växelkurser, efterfrågan eller omvärldsläget förändras. Riksbankens prognoser för 2026 och 2027 finns i den aktuella penningpolitiska rapporten från juni 2026.

En tidigare prognos från mars 2026 angav att KPIF kunde sjunka till som lägst 0,8 procent i början av 2027. Det är en prognos för en möjlig utveckling och ska inte blandas ihop med den faktiska månadsstatistiken från SCB. Den prognosen finns i underlaget till Riksbankens rapport från mars 2026.

Vanliga frågor

Hur hög är inflationen i Sverige 2026?

Den senaste belagda siffran är från juni 2026: KPI-inflationen var 0,7 procent och KPIF-inflationen 1,3 procent jämfört med juni 2025. KPI låg på 0,8 procent i maj och KPIF på 1,5 procent samma månad.

Vad var inflationen i Sverige i mars 2026?

I mars 2026 var KPI-inflationen 0,5 procent och KPIF-inflationen 1,6 procent. HIKP-inflationen var 1,5 procent.

Vilket mått ska jag använda – KPI eller KPIF?

Använd KPI när du vill beskriva hur konsumenternas faktiska kostnader påverkas, inklusive förändrade bolåneräntor. Använd KPIF när du vill följa det mått som Riksbanken använder som målvariabel och där bolåneräntorna hålls konstanta.

Finns det en tabell över inflationen i Sverige per år?

Ja. SCB:s statistikdatabas innehåller historiska KPI- och KPIF-serier. Välj ett mått, ett år och årsmedel eller månadsdata. Kontrollera alltid att samma mått och basår används när åren jämförs.

Hur räknar man ut inflation mellan två år?

Ta det nya indexet dividerat med det gamla indexet, subtrahera ett och multiplicera med 100. För köpkraften hos ett befintligt belopp dividerar du beloppet med prisindexets förändringsfaktor. På så sätt skiljer du mellan prisökningen och det belopp som krävs för att behålla samma konsumtionsnivå.

Vad betyder förväntad inflation?

Förväntad inflation är en prognos om hur snabbt prisnivån kan stiga framöver. Den påverkar bland annat hushållens beslut, löneförhandlingar, räntor och företagens prissättning, men är inte en garanti för den faktiska inflationen.

Hur påverkar inflation sparande och investeringar?

Inflation minskar köpkraften hos pengar som står stilla. För att bedöma ett sparande behöver du jämföra den nominella avkastningen med inflationen och ta hänsyn till skatt, avgifter och risk. Aktier, fonder, fastigheter, råvaror och alternativa investeringar har olika risker och kan utvecklas olika under samma inflationsperiod.

Publicerad av Investportalen

Inga kommentarer än

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *