Inflation i Sverige: vad är det och aktuella siffror

Vad är inflation och hur mäts den?

Inflation innebär en allmän prisökning på varor och tjänster över tid, vilket minskar penningns värde. I Sverige mäts inflationen främst med KPIF, ett mått som exkluderar räntaeffekter för att ge en klarare bild av underliggande prisökningar. Detta är viktigt för att förstå hur din ekonomi påverkas dagligen.

Definition av inflation

Inflation uppstår när priserna stiger i en ekonomi, ofta på grund av ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader. En måttlig inflation runt 2 procent anses hälsosam eftersom den stimulerar konsumtion och investeringar. I Sverige strävar Riksbanken efter ett inflationsmål på 2 procent årligen för att upprätthålla stabilitet. För nybörjare kan det enklast förklaras som att 100 kronor köper mindre mat eller bensin än för ett år sedan.

KPIF vs KPI

KPI, eller konsumentprisindex, är det breda måttet som inkluderar alla prisändringar, inklusive räntor på bolån. KPIF justerar för detta genom att exkludera räntan, vilket ger en renare bild av inflationen och är det mått Riksbanken använder. Skillnaden är avgörande vid höga räntor, som under 2022–2023, då KPIF visade lägre siffror än KPI. Enligt SCB är KPIF mer relevant för att bedöma vardaglig prisutveckling.

Orsaker till inflation

Inflation kan drivas av efterfrågeinflation, när konsumtionen ökar snabbare än utbudet, eller kostnadsinflation från stigande löner och råvarupriser. I Sverige har energi- och livsmedelspriser ofta varit nyckelfaktorer, särskilt efter globala händelser som pandemin. Penningpolitiken, inklusive styrräntan, används för att motverka obalans. För att fördjupa dig kring vad är inflation i praktiken, läs mer på vår sida om grunderna.

Läs mer om Riksbankens inflationsmål på deras officiella sida (Riksbanken, 2025).

Inflationens utveckling i Sverige

Inflationen i Sverige har varierat kraftigt de senaste åren, med en topp på över 10 procent 2022 men en nedgång under 2024. Just nu ligger takten på runt 3 procent, drivet av energipriser. Historiskt sett hålls den nära målet genom penningpolitik.

Aktuella siffror 2025

I augusti 2025 var KPIF-inflationen 3,2 procent i Sverige, enligt Ekonomifakta. I september sjönk den något till 3,1 procent, baserat på SCB-data rapporterat av SVT Nyheter. Detta indikerar en stabilisering efter en ökning från sommaren, främst på grund av drivmedel. Inflation just nu påverkas av globala faktorer som oljepriser.

Historik senaste 10 åren

De senaste tio åren har inflationen i Sverige fluktuerat mellan 0,5 och 3 procent, med en topp 2022 på grund av pandemin och energikrisen. Här är en tabell med årsvisa genomsnitt enligt KPIF från SCB:

För en djupare analys av inflation sverige senaste 10 åren, se vår dedikerade artikel.

Källa: SCB:s statistik (SCB, 2025).

Jämförelse med globala trender

Sveriges inflation på 3 procent är lägre än i USA, där den ligger runt 4 procent i mitten av 2025, påverkad av stark konsumtion. I Argentina når den extrema nivåer över 100 procent, medan Ryssland hanterar runt 7 procent trots sanktioner. Denna jämförelse visar hur penningpolitik i stabila ekonomier som Sverige dämpar globala chocker bättre.

Prognoser för inflationen 2025 och framåt

Prognoserna pekar på en nedgång mot 2 procent under slutet av 2025 och in i 2026, enligt Riksbanken. Detta förutsätter stabil global tillväxt och ingen ny energikris. För konsumenter betyder det lägre pristryck, men osäkerheter kvarstår.

Riksbankens förväntningar

Riksbanken bedömer att inflationen kommer att ligga nära 2 procent under 2025 och 2026, baserat på penningpolitiska modeller. Styrräntan används för att styra detta, med möjliga sänkningar om inflationen sjunker. För mer om inflation 2025, besök vår prognossida.

Källa: Ekonomifaktas prognoser (Ekonomifakta, 2025).

Påverkan på ekonomi och konsumenter

Hög inflation eroderar sparandets värde och höjer levnadskostnaderna, som för mat och boende. För investerare innebär det behov av tillgångar som aktier eller fastigheter som slår inflationen. I vardagen märks det som dyrare vardagsvaror, men måttlig inflation uppmuntrar till konsumtion.

Tips för att hantera inflation

För att skydda ditt sparande, läs mer om inflation sverige 2024 och dess lärdomar.

Verktyg för att räkna på inflation

Att beräkna inflationens effekt är enkelt med grundformler eller onlineverktyg, vilket hjälper dig förstå penningns reella värde. Börja med att jämföra priser över tid för att se förändringen.

Hur man beräknar effekten

Formeln för inflation är: (nuvarande pris – tidigare pris) / tidigare pris * 100. Exempelvis, om en korg varor kostade 1000 kr 2024 och 1030 kr 2025, är inflationen 3 procent. Detta visar hur ditt sparande minskar i köpkraft. Använd det för att planera långsiktiga mål.

Användning av kalkylatorer

En inflation kalkylator låter dig mata in belopp och år för att se framtida värde. SCB erbjuder gratis verktyg för KPI-beräkningar. Prova det för att simulera ditt sparandes utveckling över 10 år.

Källa: Ekonomifaktas inflationdata (Ekonomifakta, 2025).

Vanliga frågor om inflation

Vad är inflation?

Inflation är en ihållande prisökning på varor och tjänster i en ekonomi, vilket leder till minskat penningvärde över tid. I Sverige hålls den i schack genom Riksbankens penningpolitik med målet 2 procent årligen mätt med KPIF. För nybörjare innebär det att din löneökning kanske inte räcker om priser stiger snabbare, men måttlig inflation stimulerar tillväxt. Ett exempel är hur bensinpriser påverkar hela ekonomin.

Hur påverkar inflationen mig?

Inflationen påverkar dig genom högre priser på vardagliga utgifter som mat, boende och transport, vilket minskar köpkraften om din inkomst inte hänger med. För sparare eroderar den räntan på bankkonton, medan låntagare kan gynnas av lägre realräntor. I Sverige har den senaste tidens inflation ökat trycket på hushållens budgetar, särskilt för låginkomsttagare. Strategier som diversifierade investeringar kan mildra effekterna långsiktigt.

Vad är KPIF?

KPIF, eller konsumentprisindex med fast ränta, är Sveriges standardmått för inflation som exkluderar räntans påverkan för en stabilare bild av prisutvecklingen. Det skiljer sig från KPI genom att fokusera på underliggande priser, vilket Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Detta mått är viktigt för att bedöma verkliga kostnadsökningar, som i september 2025 när KPIF visade 3,1 procent. Det hjälper ekonomer och konsumenter att förstå trender utan räntestörningar.

Varför stiger inflationen?

Inflationen stiger ofta på grund av ökad efterfrågan, högre produktionskostnader eller externa faktorer som energipriser. I Sverige har globala händelser som kriget i Ukraina drivit upp olje- och gaspriser, vilket spiller över på livsmedel. Penningmängdens ökning under pandemin bidrog också. För att hantera det sänker Riksbanken styrräntan, men geopolitiska risker kan hålla trycket högt i prognoser för 2025.

Hur beräknar man inflationens effekt på sparande?

För att beräkna effekten på sparande subtraherar du inflationstakten från din ränta; om räntan är 4 procent och inflationen 3 procent, är realavkastningen 1 procent. Använd formeln: framtida värde = nuvarande värde * (1 + realränta)^antal år. Detta visar hur mycket ditt kapital faktiskt växer efter prisökningar. I praktiken rekommenderas verktyg som inflation kalkylatorer för exakta simuleringar, särskilt vid planering för pension.

Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?

KPI inkluderar alla prisändringar inklusive räntor, medan KPIF justerar för fasta räntor för att mäta kärninflationen bättre. I Sverige leder detta till att KPIF ofta visar lägre värden under högränteperioder, som 2022 då skillnaden var upp till 2 procentenheter. Riksbanken föredrar KPIF för policybeslut eftersom det undviker förvrängningar från räntesänkningar. För konsumenter är KPIF mer relevant för att förstå vardagspriser.

När sjunker inflationen i Sverige?

Prognoser från Riksbanken indikerar att inflationen i Sverige sjunker mot 2 procent under andra halvan av 2025, förutsatt stabil global ekonomi. Faktorer som lägre energipriser och stramare penningpolitik bidrar, men osäkerheter som handelskrig kan fördröja det. Historiskt har det tagit 6–12 månader att stabilisera efter toppar, som efter 2022. Följ SCB:s månadsdata för uppdateringar på inflation just nu.