Hög och lågkonjunktur förklarad

Vad är hög och lågkonjunktur?

Konjunktur beskriver det ekonomiska läget i ett land eller en region genom svängningar i tillväxt och aktivitet. Högkonjunktur innebär en period av stark ekonomisk expansion med ökad produktion och sysselsättning, medan lågkonjunktur kännetecknas av minskad aktivitet, högre arbetslöshet och svagare tillväxt. Enligt SO-rummet är konjunktur det rådande ekonomiska tillståndet, där lågkonjunktur innebär minskad produktion av varor och tjänster, och högkonjunktur det motsatta med ökad sådan.

Definition av konjunktur

Konjunktur är ett begrepp som fångar ekonomins upp- och nedgångar över tid. Det handlar om hur verksamheter, hushåll och stat interagerar i vad som kallas det ekonomiska kretsloppet – en modell för hur pengar och resurser cirkulerar i samhället. För nybörjare kan det enklast förklaras som vädret i ekonomin: ibland soligt med tillväxt, ibland stormigt med nedgångar. Centrala indikatorer inkluderar BNP, som mäter den totala produktionen i ekonomin, och sysselsättningen.

För att förstå mer om hur dessa flöden fungerar, läs om ekonomiska kretsloppet.

Kännetecken för högkonjunktur

I en högkonjunktur växer ekonomin snabbt, med fler jobb och högre löner som driver konsumtion. Företag investerar mer, exporten ökar och börsen stiger ofta. Vad kännetecknar hög och lågkonjunktur? För högkonjunktur är det typiskt med låg arbetslöshet under 5 procent och en BNP-tillväxt över 2-3 procent årligen i Sverige. Risken är dock överhettning, som leder till högre inflation.

Kännetecken för lågkonjunktur

Lågkonjunktur innebär det omvända: minskad efterfrågan leder till färre jobb och lägre produktion. Vad är lågkonjunktur? Det är en fas där BNP sjunker eller växer långsammare än trenden, ofta med högre arbetslöshet och osäkerhet bland konsumenter. I Sverige har lågkonjunktur och hög inflation ibland sammanfallit, men nyligen har inflationen sjunkit under 2 procent under en sådan period, enligt Regeringen.se (2024).

Skillnaden mellan hög- och lågkonjunktur

Skillnaden mellan hög och lågkonjunktur ligger i ekonomins hastighet och balans. Högkonjunktur accelererar tillväxten med positiva effekter på inkomster, medan lågkonjunktur bromsar den och skapar utmaningar som budgetnedskärningar. Detta påverkar allt från vardagsekonomin till investeringsbeslut.

Jämförelse av indikatorer

Här är en tabell som jämför nyckelindikatorer för hög och lågkonjunktur baserat på typiska värden från SCB och Konjunkturinstitutet:

Denna jämförelse visar hur indikatorer som BNP och sysselsättning skiljer faserna åt. För mer om BNP som mätverktyg, se det ekonomiska kretsloppet.

Påverkan på BNP och sysselsättning

BNP, eller bruttonationalprodukten, är ett centralt mått på ekonomisk aktivitet och sjunker ofta i lågkonjunktur på grund av lägre konsumtion och export. Sysselsättningen minskar då företag anställer mindre, vilket skapar en ond cirkel. I högkonjunktur sker det omvända: BNP växer genom fler jobb och ökad köpkraft. Vad är skillnaden mellan hög och lågkonjunktur? Just i hur dessa faktorer förstärker varandra.

Exempel från historien

Under 1990-talets början upplevde Sverige en djup lågkonjunktur med BNP-fall på över 5 procent och arbetslöshet upp till 10 procent. Tvärtom präglades 2010-talet av en lång högkonjunktur med stadig tillväxt. Dessa exempel illustrerar hur hög och lågkonjunktur påverkar samhället långsiktigt.

Konjunkturcykeln och ekonomiska kretsloppet

Konjunkturcykeln är en naturlig rytm i ekonomin som rör sig från expansion till nedgång och tillbaka, ofta i 5-10 år cykler. Den kopplas till det ekonomiska kretsloppet, där hushåll, företag och stat utbyter varor, tjänster och pengar. Förståelse av cykeln hjälper investerare att navigera svängningar.

Hur cykeln fungerar

Cykeln har fyra faser: expansion (högkonjunktur), topp, kontraktion (lågkonjunktur) och botten. Konjunkturcykeln drivs av faktorer som räntor och global handel. I Sverige mäts den via indikatorer som visar avvikelser från trenden.

För en djupare titt på flödena i samhället, utforska samhällsekonomi.

Roll av BNP i mätning

BNP är nyckeln till att mäta konjunkturen, då det summerar all ekonomisk aktivitet. Enligt SCB används det i deras konjunkturklocka för att bedöma läget. Om BNP ligger under trenden signalerar det lågkonjunktur.

Koppling till inflation och räntor

I högkonjunktur stiger inflationen ofta, vilket leder till högre räntor från Riksbanken för att bromsa. Lågkonjunktur och hög inflation kan uppstå vid externa chocker, men i Sverige 2024 var inflationen låg under lågkonjunktur. Räntesänkningar stimulerar då återhämtning.

Hög och lågkonjunktur i Sverige – aktuell status

Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur 2025, med svag BNP-tillväxt och hög arbetslöshet. Enligt Konjunkturinstitutet fortsätter detta under hela året och de två följande. Detta påverkar hushåll genom lägre konsumtion, men det finns tecken på ljusare utsikter.

Läget 2025 enligt SCB och KI

SCB:s konjunkturklocka visade ett svagt läge i juli 2025, med de flesta indikatorer under trenden. Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin är i lågkonjunktur, med BNP under historisk trend. Svenskt Näringsliv noterar att lågkonjunkturen pågått i 12 kvartal 2025.

För aktuella prognoser, besök Konjunkturläget från Konjunkturinstitutet eller SCB:s konjunkturklocka.

Prognoser för framtiden

Återhämtning förväntas gradvis från 2026, men lågkonjunkturen kvarstår 2025 med BNP-tillväxt på cirka -0,2 procent enligt Svenskt Näringsliv. Globala faktorer som handel påverkar, men inhemsk efterfrågan är svag. Är det lågkonjunktur nu? Ja, baserat på officiella källor.

Påverkan på hushåll och företag

För hushåll innebär lågkonjunktur högre sparande och lägre utgifter, medan företag minskar investeringar. Vad påverkar lågkonjunktur vardagsekonomin? Det leder till osäkerhet kring jobb och priser, men kan också ge lägre räntor för bolån. I högkonjunktur ökar inkomsterna, men risken för bubblor växer.

Vanliga frågor om hög och lågkonjunktur

Vad är skillnaden mellan hög- och lågkonjunktur?

Skillnaden ligger i ekonomins tillväxttakt: högkonjunktur innebär stark expansion med fler jobb och högre konsumtion, medan lågkonjunktur präglas av stagnation eller nedgång med ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan. Denna cykel påverkar BNP direkt, där högkonjunktur driver upp den över trenden och lågkonjunktur drar ner den. För investerare är det viktigt att anpassa strategier, som att öka aktieexponering i expansion och skydda kapital i nedgångar, för att navigera dessa faser effektivt.

Är Sverige i lågkonjunktur 2025?

Ja, Sverige är i lågkonjunktur under 2025 enligt Konjunkturinstitutet och Ekonomifakta, med BNP-tillväxt under den långsiktiga trenden och arbetslöshet runt 8 procent. SCB:s konjunkturklocka bekräftar ett svagt läge i juli, drivet av svag inhemsk efterfrågan och global osäkerhet. Prognoser pekar på att detta fortsätter in i 2026, men med tecken på mildare effekter genom lägre inflation och möjliga räntesänkningar.

Vad kännetecknar en högkonjunktur?

En högkonjunktur kännetecknas av robust BNP-tillväxt, låg arbetslöshet och ökad investeringsaktivitet bland företag. Konsumtionen drivs av stigande löner och förtroende, ofta med måttlig inflation som centralbanker hanterar genom räntor. Historiskt leder det till börsuppgångar, men kan övergå i överhettning om det inte balanseras, som under Sveriges starka 2010-tal.

Hur påverkar lågkonjunktur vardagsekonomin?

Lågkonjunktur påverkar vardagen genom högre risk för jobbförluster och minskad köpkraft, då löneökningar bromsas och priser på nödvändigheter kan stiga trots låg inflation. Hushåll sparar mer och skjuter upp stora köp som bostäder, medan räntesänkningar kan underlätta lån. För familjer innebär det budgetjusteringar, men det skapar också möjligheter för långsiktiga investeringar till lägre priser.

Vad är skillnaden mellan recession och lågkonjunktur?

En recession är en djupare och mer ihållande form av lågkonjunktur, ofta definierad som två kvartal negativ BNP-tillväxt i rad, med betydande sysselsättningsförluster. Lågkonjunktur är bredare och inkluderar mildare nedgångar utan att nå recessionsnivåer, som i Sverige 2025 med svag men inte skarp kontraktion. Recessioner, som 2008, kräver starka stimulanser, medan lågkonjunkturer hanteras med mildare politik.

Hur mäts konjunkturen i Sverige?

Konjunkturen mäts främst via BNP, sysselsättning och industriproduktion i SCB:s konjunkturklocka, som jämför aktuella värden med långsiktiga trender. Konjunkturinstitutet kompletterar med prognoser baserat på undersökningar och globala data. Dessa verktyg ger en helhetsbild, där avvikelser under trenden signalerar lågkonjunktur, som i 2025 års rapporter från officiella källor.