Ekonomiska kretsloppet – så fungerar det

Vad är det ekonomiska kretsloppet?

Det ekonomiska kretsloppet är en modell som visar hur hushåll, företag, offentlig sektor och banker hänger ihop. Modellen beskriver hur arbetskraft, varor, tjänster och pengar rör sig mellan olika delar av ekonomin. I den större modellen ingår även utlandet.

Hushållen arbetar hos företag och får framför allt lön som ersättning. Med inkomsterna kan hushållen köpa varor och tjänster, betala skatt, bo och spara. Företagen använder arbetskraften för att producera och sälja varor och tjänster. När hushållen konsumerar får företagen intäkter, vilket kan ge dem möjlighet att investera, växa och anställa fler.

Offentlig sektor får skatteintäkter från bland annat hushåll och företag. Pengarna används till offentlig verksamhet och transfereringar. Banker förmedlar sparande och krediter mellan ekonomins aktörer. Tillsammans visar dessa flöden hur beslut hos en aktör påverkar de andra.

Det ekonomiska kretsloppet är alltså en förenklad modell, inte en exakt karta över varje transaktion. Den används bland annat i samhällskunskap för att förklara hur samhällsekonomin fungerar.

Bild av det ekonomiska kretsloppet

En bild av det ekonomiska kretsloppet bör visa aktörerna och pilar för både resurser och pengar. Schemat nedan är en förenklad bild som går att använda när du ska förklara modellen:

Flöde	Riktning och innehåll
Hushåll → företag	Arbetskraft
Företag → hushåll	Löner, varor och tjänster
Hushåll → företag	Konsumtionsutgifter
Hushåll och företag → offentlig sektor	Skatter
Offentlig sektor → hushåll och företag	Offentlig verksamhet och transfereringar
Hushåll och företag → banker	Sparande
Banker → hushåll och företag	Krediter och lån
Företag ↔ utlandet	Export och import

För att rita en egen bild kan du placera hushåll, företag, offentlig sektor och banker runt en cirkel. Dra sedan pilar mellan dem och skriv vad som flyttas: arbetskraft, varor, tjänster, löner, skatter, sparande och lån. Lägg till utlandet om export och import ska visas.

Vilka är aktörerna i det ekonomiska kretsloppet?

I den vanliga fyrsektorsmodellen för samhällsekonomins kretslopp är de fyra aktörerna eller sektorerna hushåll, företag, offentlig sektor och utlandet. Banker är också viktiga i modellen, men beskrivs vanligtvis som finansiella mellanhänder som förmedlar sparande och krediter.

Aktörer och deras roller

Aktör	Roll i kretsloppet
Hushåll	Erbjuder arbetskraft, får inkomster, konsumerar, betalar skatt och sparar.
Företag	Använder arbetskraft, producerar varor och tjänster, betalar löner och investerar.
Offentlig sektor	Tar in skatter och använder resurser till offentlig verksamhet och transfereringar.
Utlandet	Köper svenska varor och tjänster genom export och säljer varor och tjänster till Sverige genom import.
Banker	Förmedlar sparande och krediter mellan hushåll, företag och andra aktörer.

Hushållen

Hushållen får främst pengar genom löner från arbete. Inkomster kan också användas till sparande, boende, konsumtion och skatter. Hushållen är konsumenter och skapar efterfrågan på företagens varor och tjänster. Därför påverkar hushållens konsumtion företagens intäkter och beslut om produktion, investeringar och anställningar.

Företagen

Företagen producerar varor och tjänster och betalar inkomster till hushållen i utbyte mot arbetskraft. När företagen säljer det de producerar kommer pengar tillbaka till företagen genom hushållens, andra företags och offentlig sektors köp. Företag kan använda intäkter till löner, inköp, investeringar och annan verksamhet.

Offentlig sektor

Offentlig sektor får skatteintäkter från bland annat hushåll och företag. Dessa resurser används till offentlig verksamhet och transfereringar. Skatter går därmed från hushåll och företag till offentlig sektor, medan offentliga utgifter och transfereringar går tillbaka till delar av ekonomin.

Bankerna

Bankerna förmedlar sparande och krediter. Ett hushåll kan spara pengar i en bank, medan ett hushåll eller företag kan låna till exempelvis boende eller investeringar. Bankerna kopplar på så sätt samman den som sparar med den som behöver kredit. Räntan påverkar hur attraktivt det är att låna och hur stora räntebetalningarna blir.

Hur fungerar det ekonomiska kretsloppet?

Kretsloppet fungerar genom att varje aktör både tar emot och lämnar ifrån sig något. Hushållen lämnar arbetskraft till företagen och får löner. Lönerna används bland annat till konsumtion. Företagen får då intäkter och kan fortsätta producera, betala löner och investera.

Hushåll och företag betalar skatter till offentlig sektor. Den offentliga sektorn använder skatteintäkter till offentlig verksamhet och transfereringar, vilket för resurser tillbaka till hushåll och företag. Sparande går via banker, som förmedlar krediter till aktörer som behöver finansiering.

Hushåll och företag är därför beroende av varandra. Hushållen behöver företagens varor och tjänster och företagens inkomster, medan företagen behöver hushållens arbetskraft och efterfrågan. Om hushållen köper mindre kan företagens intäkter minska. Om företag producerar mindre kan efterfrågan på arbetskraft också minska.

Reala och monetära flöden

Det ekonomiska kretsloppet består av två sorters flöden:

• Reala flöden är arbetskraft, varor och tjänster. Ett exempel är när hushåll erbjuder arbetskraft och företag levererar varor.
• Monetära flöden är pengar som löner, konsumtionsutgifter, skatter, sparande och lån.

Flödena hör ihop. När ett hushåll arbetar åt ett företag går arbetskraft i ena riktningen och lön i den andra. När hushållet köper en vara går varan från företaget till hushållet, medan betalningen går tillbaka till företaget.

BNP mäter värdet av produktionen. I försörjningsbalansen kan produktionen användas till konsumtion och investeringar samt export, med import borträknad.

Lilla och stora ekonomiska kretsloppet

Uttrycken lilla ekonomiska kretsloppet och stora ekonomiska kretsloppet används ibland pedagogiskt för att skilja mellan en förenklad modell och en mer omfattande modell. De bör därför förstås som beskrivningar av modellens omfattning.

En enkel modell visar främst flöden mellan hushåll och företag, ibland tillsammans med offentlig sektor och banker. Den större modellen tar även med utlandet. Då syns export och import: företag säljer varor och tjänster till andra länder och Sverige köper varor och tjänster från utlandet.

Det större samhällsekonomiska kretsloppet visar därmed fler samband än den enklaste modellen. Vilka delar som ritas in kan variera beroende på vad modellen ska förklara.

Vad händer vid lågkonjunktur?

En lågkonjunktur kännetecknas av låg efterfrågan på varor och tjänster samt hög arbetslöshet. När hushåll och företag blir försiktigare kan konsumtion och investeringar minska. Företagen kan då sälja mindre, vilket dämpar produktion och sysselsättning.

Störningen sprids genom kretsloppet: lägre konsumtion påverkar företagens intäkter, och lägre produktion kan påverka efterfrågan på arbetskraft. Sambandet går även åt andra hållet eftersom minskade inkomster kan göra att hushållen konsumerar mindre.

Hur påverkar ränta och inflation kretsloppet?

En höjning av styrräntan påverkar andra räntor och kan minska efterfrågan i ekonomin. Högre räntor gör lån dyrare för hushåll och företag. Det kan dämpa konsumtion och investeringar, eftersom större inkomster behöver användas till räntebetalningar eller eftersom färre lån tas.

Lägre räntor minskar hushållens räntebetalningar och kan göra konsumtion mer attraktiv. För företag blir finansiering av investeringar billigare. Ränteförändringar påverkar därmed både hushållens efterfrågan och företagens investeringar.

Inflation innebär att prisnivån stiger. När inkomsterna inte ökar lika snabbt som priserna minskar hushållens köpkraft. Hög och varierande inflation gör det också svårare för hushåll och företag att fatta beslut om framtida löner, priser och investeringar. Riksbankens inflationsmål är en KPIF-inflation på 2 procent per år.

Vanliga frågor

Vad betyder det ekonomiska kretsloppet?

Det betyder att pengar, arbetskraft, varor, tjänster och andra resurser rör sig mellan hushåll, företag, offentlig sektor, banker och utlandet. Modellen förklarar hur aktörerna påverkar varandra.

Vilka är samhällsekonomins fyra stora aktörer?

De fyra sektorerna i den vanliga modellen är hushåll, företag, offentlig sektor och utlandet. Banker finns med som finansiella mellanhänder som förmedlar sparande och krediter.

Varifrån får hushållen sina pengar?

Hushållen får främst inkomster genom att erbjuda arbetskraft till företag och få lön i utbyte. De påverkas också av skatter, transfereringar, konsumtion, boende och sparande inom kretsloppet.

Varför är konsumenterna viktiga i det ekonomiska kretsloppet?

Konsumenternas köp ger företagen intäkter. Företagen använder sedan resurser till produktion, löner och investeringar. Därför kan förändrad konsumtion påverka företagens verksamhet, sysselsättningen och resten av kretsloppet.

Hur förklarar man det ekonomiska kretsloppet i årskurs 9?

Börja med hushåll och företag: hushållen arbetar och konsumerar, medan företagen anställer, producerar och betalar löner. Lägg sedan till skatter och offentlig verksamhet, banker med sparande och lån samt utlandet med export och import. Rita pilar för både det som byts och pengarna som betalas.

Vad är kretsloppsekonomi?

Kretsloppsekonomi är ett annat sätt att beskriva samhällsekonomins kretslopp: hur resurser, inkomster, utgifter, skatter, sparande och krediter hänger samman mellan ekonomins aktörer. Begreppet används här som en modell för dessa samband.