Momsregistreringsnummer: vad det är och EU-regler

Vad är ett momsregistreringsnummer?

Ett momsregistreringsnummer är företagets VAT-nummer, alltså den identifierare som används i företagets momsrelaterade administration. Skatteverket utfärdar numret när företaget har registrerats för moms. Det används bland annat i fakturor, momsdeklarationer och vid kontakt med kunder eller leverantörer i andra EU-länder.

Momsregistreringsnumret är kopplat till företagets momsregistrering och ska därför inte förväxlas med företagets vanliga registreringsuppgifter. För att få ett VAT-nummer måste företaget först vara registrerat för moms, om verksamheten inte omfattas av ett undantag.

Numret får särskild betydelse vid handel över EU:s gränser. Då kan säljare och köpare behöva identifiera sig med sina momsregistreringsnummer, och köparens nummer kan kontrolleras i EU:s gemensamma VIES-system.

Momsregistreringsnummer för aktiebolag

Ett aktiebolag omfattas av samma svenska regler om momsregistrering som andra företag. Bedömningen påverkas av verksamheten, omsättningen och om företaget uppfyller villkoren för undantag från momsplikt.

Ett företag med säte i Sverige och en årsomsättning på högst 120 000 kronor kan i vissa fall vara undantaget från momsplikt. Gränsen beräknas på försäljning i Sverige under ett kalenderår, exklusive moms. Företaget kan också frivilligt registrera sig för moms trots att omsättningen ligger på eller under gränsen.

Om företaget passerar gränsen upphör undantaget från och med den försäljning som gjorde att årsomsättningen överskreds. Företaget behöver då hantera moms enligt reglerna och se till att momsregistreringen omfattar den aktuella verksamheten.

På Skatteverkets sidor om momsregistrering framgår hur registreringen går till och vad som händer när företaget har blivit registrerat.

Så får företaget sitt momsregistreringsnummer

Företaget ansöker om momsregistrering hos Skatteverket. I ansökan behöver verksamheten beskrivas så att Skatteverket kan bedöma företagets skatte- och momsregistrering. Uppgifterna om verksamhet och försäljning ska därför vara korrekta och spegla företagets situation.

När Skatteverket har registrerat företaget för moms får det ett registerutdrag. Där finns momsregistreringsnumret tillsammans med företagets registreringsuppgifter. Det är detta utdrag företaget ska använda som underlag när VAT-numret behöver lämnas till kunder, leverantörer eller andra aktörer.

Om verksamheten eller försäljningen förändras behöver företaget kontrollera att registreringen fortfarande omfattar den aktuella situationen. Momsregistreringsnumret används löpande i företagets momsadministration och ska vara korrekt i dokumentationen.

Hur fungerar ett momsregistreringsnummer i EU?

Vid gränsöverskridande handel behöver företaget förstå både svenska momsregler och reglerna i det EU-land där kunden eller leverantören finns. VAT-numret identifierar företagen i momshanteringen, medan typen av transaktion avgör vilken moms som ska tas ut och var den ska redovisas.

Bedömningen ska därför göras utifrån tre delar: vilken transaktion det gäller, vilka uppgifter motparten har lämnat och vilka momsregler som gäller för försäljningen. Ett nummer som ser ut som ett EU-momsnummer visar inte ensamt hur affären ska behandlas. Detaljerna kan skilja sig mellan varor, tjänster och försäljning till företag respektive konsumenter.

För företag med säte i ett annat EU-land gäller särskilda regler om undantag för små företag med låg årsomsättning. Företaget ska då ansöka hos skattemyndigheten i det land där det har sitt säte. För ett sådant företag anger Skatteverket både en svensk årsomsättningsgräns på 120 000 kronor och en EU-gräns på 100 000 euro för undantag från svensk momsplikt. Ett företag med säte utanför EU kan inte omfattas av Sveriges undantag från momsplikt för företag med låg årsomsättning.

OSS och EU-moms för försäljning till konsumenter

EU:s One-Stop Shop, OSS, gör det möjligt för företag att deklarera och betala moms på försäljning till konsumenter i andra EU-länder genom en enda medlemsstats administration. Det kan förenkla hanteringen jämfört med separata kontakter med flera skattemyndigheter.

EU:s reformarbete utvidgar One-Stop Shop och ska minska behovet av separata momsregistreringar i flera medlemsländer. OSS ingår därmed i en bredare utveckling av reglerna för gränsöverskridande moms och digital rapportering.

Vid handel med en kund eller leverantör i EU bör VAT-numret kontrolleras innan företaget behandlar transaktionen som en EU-affär. Spara också uppgifterna från kontrollen tillsammans med övrig affärsdokumentation.

Så kontrollerar du ett EU-momsnummer

VIES, VAT Information Exchange System, är EU:s verktyg för kontroll av VAT-nummer. Där kan företag kontrollera om ett angivet momsregistreringsnummer är giltigt för EU-handel. Tjänsten finns hos EU-kommissionens VIES-system.

1. Be motparten om företagets momsregistreringsnummer.
2. Välj rätt land i VIES och skriv in numret.
3. Kontrollera resultatet mot motpartens företagsuppgifter.
4. Spara bekräftelsen med fakturan och övriga underlag.

Kontrollen är särskilt praktisk när ett svenskt företag handlar med en partner i ett annat EU-land. VIES visar om numret är giltigt för EU-handel och ger ett underlag för företagets fortsatta hantering av affären.

EU:s digitala momsreform ViDA

EU:s paket VAT in the Digital Age, ViDA, är antaget. Det beslutades den 11 mars 2025 och publicerades i EU:s officiella tidning den 25 mars 2025. Reformen införs stegvis, inte vid ett enda startdatum.

• Från den 14 april 2025 kan EU-länder under vissa villkor införa obligatorisk e-fakturering och förbättrade kontrollregler för IOSS.
• Den 1 januari 2027 träder vissa lagförtydliganden för användare av OSS och IOSS i kraft.
• Den 1 juli 2028 införs centrala delar av Single VAT Registration samt nya regler för vissa plattformar inom korttidsuthyrning och persontransport. Vissa medlemsländer kan skjuta plattformsreglerna till den 1 januari 2030.
• Den 1 juli 2030 införs nya digitala rapporteringskrav för gränsöverskridande B2B-transaktioner inom EU, baserade på obligatorisk e-fakturering.
• Senast den 1 januari 2035 ska medlemsländer med nationell digital realtidsrapportering anpassa systemen till EU:s modell och standarder.

EU-kommissionen bedömer att de digitala rapporteringskraven kan minska momsbedrägerier med upp till 11 miljarder euro per år. Kommissionen anger också över 4,1 miljarder euro i minskade administrativa kostnader och efterlevnadskostnader per år under tio år. Uppgifterna är bedömningar av reformens möjliga effekter.

Vanliga frågor om momsregistreringsnummer EU

Vad är skillnaden mellan momsregistreringsnummer och EU-momsnummer?

Det är i praktiken samma typ av uppgift. Momsregistreringsnummer och VAT-nummer används som beteckningar för företagets nummer i momsadministrationen. När man säger EU-momsnummer eller momsnummer EU syftar man vanligtvis på ett VAT-nummer som används vid handel inom EU.

Har ett aktiebolag alltid ett momsregistreringsnummer?

Nej. Ett aktiebolag följer samma regler som andra företag. Om bolaget i vissa fall omfattas av undantaget för årsomsättning på högst 120 000 kronor kan det stå utanför momsplikten. Bolaget kan också välja frivillig momsregistrering.

Var får jag fram företagets momsregistreringsnummer?

När Skatteverket har registrerat företaget för moms får företaget ett registerutdrag med momsregistreringsnumret. Använd uppgiften från registerutdraget i företagets momsrelaterade dokumentation.

Hur kontrollerar jag ett momsnummer i EU?

Använd EU:s VIES-system. Välj motpartens land, skriv in VAT-numret och spara resultatet tillsammans med affärsunderlagen. VIES används för kontroll av VAT-nummer vid EU-handel.

Vad betyder OSS för ett företag?

OSS gör det möjligt att deklarera och betala moms på vissa försäljningar till konsumenter i andra EU-länder genom en enda medlemsstats administration. Systemet förenklar rapporteringen av sådan försäljning.

Gäller Sveriges omsättningsgräns för företag i hela EU?

Nej. Ett företag med säte i ett annat EU-land ska ansöka hos skattemyndigheten i sitt sätesland för att omfattas av reglerna om små företag. Skatteverket beskriver samtidigt både den svenska gränsen på 120 000 kronor och EU-gränsen på 100 000 euro för sådana företag.