Sveriges ekonomi 2025: BNP, prognos och läge

Sveriges ekonomi 2025 i korthet

Sveriges ekonomi återhämtades under 2025 efter en svag period. SCB:s utfall visar att Sveriges BNP ökade med 1,5 procent under helåret 2025 jämfört med 2024. Under fjärde kvartalet steg BNP med 0,5 procent jämfört med tredje kvartalet, säsongrensat. Jämfört med fjärde kvartalet 2024 var ökningen 2,1 procent, kalenderkorrigerat.

Utvecklingen var ojämn. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,9 procent under fjärde kvartalet jämfört med kvartalet före, medan hushållens reala disponibla inkomster ökade med 1,3 procent jämfört med samma kvartal året före. Tjänsteproducerande branscher ökade sitt förädlingsvärde med 0,7 procent under kvartalet och varuproducerande branscher med 0,1 procent.

Exporten minskade däremot med 1,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Exportnettot drog ned BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. För företag med exportförsäljning innebar det svagare efterfrågan från omvärlden under kvartalet.

Vad blev Sveriges BNP 2025?

BNP, bruttonationalprodukten, mäter värdet av de varor och tjänster som produceras i Sverige under en viss period. För helåret 2025 blev BNP-tillväxten 1,5 procent jämfört med 2024. Den siffran gäller alltså det faktiska helårsutfallet.

Det är viktigt att skilja mellan olika jämförelser. Helårssiffran beskriver hela 2025. Kvartalssiffran på 0,5 procent beskriver förändringen från tredje till fjärde kvartalet efter säsongrensning, medan 2,1 procent beskriver fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året före.

BNP per capita är BNP dividerat med befolkningen. Det är ett annat mått än den totala BNP-tillväxten och bör inte blandas ihop med hushållens inkomster eller konsumtion.

Svensk ekonomi idag: arbetslöshet, inflation och ränta

Arbetsmarknaden är fortfarande en central svaghet i svensk ekonomi. Enligt SCB:s sammanställning var arbetslösheten enligt AKU 8,8 procent av arbetskraften i åldern 15–74 år under 2025. För åldersgruppen 20–64 år var AKU-måttet 7,6 procent. Det registerbaserade BAS-måttet för samma åldersgrupp var 5,7 procent.

Måtten beskriver olika delar av arbetsmarknaden och ska därför inte jämföras som om de vore samma statistik. Arbetslösheten ökade under både 2024 och 2025 jämfört med 2023 enligt både AKU och BAS. Arbetsmarknaden brukar dessutom reagera med viss fördröjning när konjunkturen vänder. En förbättrad BNP-utveckling behöver därför inte omedelbart synas i arbetslösheten.

Riksbankens styrränta är 1,75 procent från och med den 24 juni 2026. Riksbankens inflationsmål är 2 procent mätt med KPIF. KPIF-inflationen var 1,3 procent i juni 2026, jämfört med 1,5 procent i maj. Ränta och inflation påverkar hushållens köpkraft, företagens finansieringskostnader och värderingen av många investeringar.

Svensk tillväxt och ekonomisk tillväxt i Sverige

Konjunkturinstitutet bedömde den 16 juni 2026 att svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas sedan 2025 och att lågkonjunkturen ebbar ut 2027. BNP ökade under 2025, men arbetslösheten visar att återhämtningen ännu inte har fått fullt genomslag på arbetsmarknaden.

Utvecklingen kan beskrivas med tre vanliga begrepp:

• Avmattning: tillväxten bromsar in jämfört med tidigare.
• Lågkonjunktur: ekonomin använder inte sina resurser fullt ut och produktionen ligger svagare än normalt.
• Recession: en tydlig nedgång i den ekonomiska aktiviteten under en period. Begreppet används på olika sätt beroende på vilket mått och vilken tidsperiod som avses.

SCB uppger att Sveriges BNP-tillväxt i genomsnitt har varit 2,0 procent per år under de senaste 45 åren. Det är ett historiskt genomsnitt, inte ett mål eller en prognos för 2026. För läsaren är jämförelsen därför tydlig: 1,5 procent är 2025 års utfall, medan prognoserna gäller 2026 och 2027.

Prognos för Sveriges ekonomi 2026 och 2027

Skillnaden mellan utfall och prognos samlas här: BNP-ökningen på 1,5 procent under 2025 är ett utfall, medan siffrorna för 2026 och 2027 är bedömningar. Riksbankens prognos från den 17 juni 2026 räknar med BNP-tillväxt på 2,2 procent 2026 och 2,3 procent 2027. EU-kommissionens prognos från den 21 maj 2026 är 1,8 procent 2026 och 2,2 procent 2027.

Riksbanken prognostiserar samtidigt KPIF-inflation på 1,1 procent 2026, 1,7 procent 2027 och 2,8 procent 2028. EU-kommissionens motsvarande prognos är 1,5 procent 2026 och 1,8 procent 2027. Riksbanken räknar med arbetslöshet på 7,8 procent 2028.

Hur påverkas Sverige av globala faktorer?

Sverige är en liten, öppen ekonomi där handel, energi och geopolitik kan påverka företag och hushåll. Under fjärde kvartalet 2025 minskade exporten, vilket direkt bidrog negativt till BNP-utvecklingen. Det är ett konkret exempel på hur efterfrågan i omvärlden kan påverka svensk tillväxt.

EU-kommissionen beskriver den svenska ekonomin som driven av en återhämtande inhemsk efterfrågan, men tillfälligt bromsad av geopolitisk utveckling. Riskbilden gäller därför både svensk konsumtion och internationell handel. För investerare kan räntor, konjunktur, valutaläge och företagens exportmarknader vara faktorer att följa.

I SCB:s jämförelse från december 2025 var Sveriges BNP-tillväxt 2,5 procent mot 1,6 procent för EU27 i den senast tillgängliga perioden. SCB anger att perioden inte är en helårsserie för 2025. I samma jämförelse var arbetslösheten 9,3 procent i Sverige mot 6,0 procent i EU27, och inflationen 3,1 procent mot 2,5 procent. Samtliga uppgifter avser alltså de senast tillgängliga perioderna i SCB:s jämförelse.

Vad betyder utvecklingen för sparande och investeringar?

Makroekonomin påverkar olika tillgångar på olika sätt, men BNP-tillväxt eller en viss räntenivå ger ingen säker prognos för avkastningen i fonder, aktier, fastigheter, råvaror, vin eller konst. Sådana investeringar har olika risker, likviditet och tidshorisont.

• Lägre eller högre räntor kan påverka hushållens kostnader och företagens finansiering.
• Förändrad konsumtion kan påverka företag som säljer varor och tjänster i Sverige.
• Svagare export kan få betydelse för bolag med stor exponering mot internationella marknader.
• Inflation påverkar den reala köpkraften, vilket gör att nominell värdeutveckling inte berättar hela bilden.

En sparare kan därför använda ekonomiska indikatorer som bakgrund, men bör bedöma varje investering utifrån risk, avgifter, spridning och hur länge kapitalet kan vara placerat.

Vanliga frågor

Hur går det för svensk ekonomi just nu?

Svensk ekonomi befinner sig enligt Konjunkturinstitutets bedömning från juni 2026 i en återhämtningsfas sedan 2025. BNP ökade under 2025, men arbetslösheten var fortsatt hög. Hushållens konsumtion ökade under fjärde kvartalet 2025, medan exporten minskade.

Vad är prognosen för svensk tillväxt?

Riksbanken prognostiserar BNP-tillväxt på 2,2 procent 2026 och 2,3 procent 2027. EU-kommissionens prognos är 1,8 procent 2026 och 2,2 procent 2027.

Hur hög är arbetslösheten i Sverige?

Enligt AKU var arbetslösheten 8,8 procent bland personer i åldern 15–74 år under 2025. För åldern 20–64 år var AKU-måttet 7,6 procent, medan BAS-måttet var 5,7 procent.

Vilken inflation och styrränta har Sverige?

KPIF-inflationen var 1,3 procent i juni 2026. Riksbankens styrränta är 1,75 procent från och med den 24 juni 2026. Riksbankens inflationsmål är 2 procent mätt med KPIF.

Är Sverige i lågkonjunktur eller återhämtning?

Konjunkturinstitutet beskriver Sverige som en ekonomi i återhämtning sedan 2025 och bedömer att lågkonjunkturen ebbar ut 2027. Återhämtningen har alltså inletts, samtidigt som arbetsmarknaden fortfarande är svag.

Hur påverkar globala händelser svensk ekonomi?

Handel, energi och geopolitik påverkar svensk ekonomi genom bland annat exportefterfrågan och företagens kostnader. EU-kommissionen bedömer att den inhemska efterfrågan återhämtar sig, men att geopolitisk utveckling tillfälligt bromsar ekonomin.