Inflation i sverige: aktuella siffror och prognoser

Vad är inflation och hur mäts den?

Inflation är en stadig ökning av den allmänna prisnivån på varor och tjänster över tid, vilket minskar pengars köpkraft. Det innebär att du med samma summa pengar kan köpa färre saker i framtiden jämfört med idag. I Sverige mäts inflation främst genom konsumentprisindex (KPI), som Riksbanken använder för att styra ekonomin.

Definition av inflation

Inflation uppstår när priserna stiger i genomsnitt, ofta på grund av ökad efterfrågan eller högre produktionskostnader. En måttlig inflation på runt 2 procent anses hälsosam eftersom den stimulerar konsumtion och investeringar. Låg inflation betyder stabila priser, medan hög inflation kan leda till ekonomisk oro och minskad tillit till valutan.

KPI vs KPIF

KPI, eller konsumentprisindex, mäts av Statistiska centralbyrån (SCB) och inkluderar förändringar i räntor på bolån, medan KPIF (KPI med fast ränta) exkluderar dessa räntaeffekter för att ge en renare bild av prisökningar. KPIF är det mått Riksbanken fokuserar på för sin penningpolitik, då det bättre speglar underliggande inflationstrender. Till exempel visade KPIF en mer stabil utveckling under 2024 jämfört med KPI, som påverkades av räntesänkningar.

Riksbankens inflationsmål

Riksbanken strävar efter en inflation på 2 procent per år mätt med KPIF, en nivå som har gällt sedan 1999. Målet uppnås genom justeringar av styrräntan, som påverkar hela ekonomin. Enligt Riksbankens data låg inflationen nära målet under 2024 med ett genomsnitt på 1,9 procent, tack vare tidigare räntehöjningar.

Inflationen i Sverige just nu

Inflationen i Sverige har under 2025 visat en uppåtgående trend men ligger fortfarande nära Riksbankens mål. I augusti 2025 uppgick KPIF-inflationen till 3,2 procent, en ökning från tidigare i året. Detta drivs delvis av globala energipriser, men prognoserna pekar mot stabilisering.

Aktuella siffror 2025

Enligt Ekonomifakta var inflationen 3,2 procent i augusti 2025, mätt med KPIF. Tidigare i året sjönk den till 2,3 procent i mars, men har sedan stigit på grund av högre importpriser. SCB:s månadsrapporter visar att matpriserna faktiskt föll något i augusti, vilket dämpar den totala takten.

Månad-för-månad-utveckling

Från januari till augusti 2025 har inflationen fluktuerat mellan 2,0 och 3,2 procent. Till exempel låg den på 2,3 procent i maj och juni innan den steg i juli. Denna utveckling speglar en återhämtning efter den höga inflationen 2022–2023, men globala faktorer som krig och energikriser fortsätter att påverka.

Påverkan från globala faktorer

Globala händelser, som konflikter i Ukraina och USA:s inflation på runt 3 procent, smittar av sig på Sverige genom högre olje- och livsmedelspriser. Jämfört med EU-genomsnittet, som ligger på cirka 2,5 procent, är Sveriges inflation något högre på grund av vår öppna ekonomi. För mer om internationella trender, se Riksbankens analys.

Historiska trender de senaste 10 åren

De senaste 10 åren har inflationen i Sverige varierat mellan under 1 procent och toppnoteringen på 10 procent 2022. Efter en period av låg inflation steg den kraftigt under pandemin och energikrisen, men har sedan dämpats genom Riksbankens politik.

Årsvis data

Här är en tabell med årlig KPIF-inflation i Sverige från 2015 till 2025 (prognos för 2025 baserad på aktuella data):

Data från SCB och Riksbanken. Notera den dramatiska ökningen 2022 på grund av energipriser.

Höjdpunkter 2022-2024

2022 nådde inflationen en topp på 8,4 procent, driven av pandemiåterhämtning och energikris. 2023 sjönk den till 6 procent genom räntehöjningar, och 2024 stabiliserades den vid 1,9 procent i genomsnitt. Denna period markerar en övergång från hög till måttlig inflation.

Jämförelse med EU

Sveriges inflation har ofta följt EU-trenden men varit lägre de senaste åren. Medan EU låg på 2,5 procent i genomsnitt 2024, var Sverige närmare målet. I USA, med en inflation på cirka 3 procent, syns större variationer på grund av federala reservernas politik. För detaljer, besök SCB:s statistik.

Orsaker till inflation och effekter på ekonomin

Inflation orsakas främst av efterfrågeinflation (för mycket pengar jagar för få varor) och kostnadsinflation (högre produktionskostnader). Effekterna inkluderar minskad köpkraft för sparare men stimulans för låntagare.

Vanliga orsaker

Efterfrågeinflation uppstår vid hög tillväxt och låg arbetslöshet, medan kostnadsinflation drivs av stigande löner eller råvarupriser. I Sverige har energipriser varit en nyckelorsak sedan 2022. Geopolitiska spänningar, som i Ryssland med inflation över 7 procent, förstärker globala effekter.

• Ökad efterfrågan efter pandemin.
• Högre energikostnader från krig.
• Löneutveckling som pressar priser.

Påverkan på priser och löner

Hög inflation höjer priserna på vardagliga varor som mat och bensin, vilket urholkar lönens värde om den inte hänger med. I Sverige har reala löner stagnerat under höginflationsperioder, men prognoser för 2025 visar på återhämtning. För att förstå styrräntans roll, läs mer på styrränta och inflation.

Internationella exempel

I Argentina når inflationen över 100 procent årligen på grund av penningtryckning, medan USA:s federala reserver höjer räntor för att bekämpa 3-procentig inflation. Dessa extrema fall visar hur bristande penningpolitik förvärrar problemen.

Prognoser för inflation 2025 och framåt

Prognoserna för 2025 pekar på en inflation nära 2 procent, enligt Riksbanken och Konjunkturinstitutet. Risker inkluderar nya energikriser, men positiv global tillväxt stödjer stabilitet.

Riksbankens bedömningar

Riksbanken bedömer att inflationen håller sig nära målet under 2025 och 2026, med ett genomsnitt på 2 procent. Detta baseras på förväntade räntesänkningar och svagare krona. Se Ekonomifaktas prognoser för mer.

Riskfaktorer

Potentiella risker är stigande oljepriser eller global recession. En svagare krona kan importera inflation, medan torka påverkar livsmedelspriser. Experter varnar för geopolitiska spänningar som i Ryssland.

Hur räknar man ut inflationens effekt?

För att beräkna inflationens effekt på dina pengar, använd formeln: Framtida värde = Nuvarande värde / (1 + inflationstakt)^antal år. Detta visar hur köpkraften minskar över tid.

Enkel beräkning

Anta 2 procents inflation per år: Ett sparande på 100 000 kronor blir värt cirka 98 000 kronor i köpkraft efter ett år. För längre perioder, multiplicera effekten. Detta är grundläggande för att förstå långsiktiga effekter på pensioner.

Användning av kalkylatorer

Använd onlineverktyg som SCB:s inflation räknare för exakta beräkningar. Ange belopp, ränta och inflationstakt för att simulera scenarier. Sådana kalkylatorer hjälper till att jämföra investeringsalternativ mot inflation.

Exempel på sparande

Med 3 procents inflation 2025 och 1 procents sparkonto blir ditt sparkapital negativt i reala termer. Investera istället i fonder med historisk avkastning på 5–7 procent för att slå inflationen. För bredare prognoser, se ekonomiska prognoser 2025.

Vanliga frågor om inflation

Vad är inflation och hur påverkar det mig?

Inflation är en allmän prisökning som minskar pengars köpkraft, vilket betyder att dina inkomster och besparingar räcker till mindre över tid. För vardagsekonomin innebär det högre kostnader för mat, boende och transporter, särskilt om lönerna inte hänger med. Som investerare kan det urholka värdet på kontanter, men gynna tillgångar som aktier som stiger med priserna.

Hur hög är inflationen i Sverige just nu?

I augusti 2025 låg inflationen på 3,2 procent enligt KPIF, en ökning från 2,3 procent i mars. Denna takt är högre än Riksbankens mål men lägre än toppnoteringarna 2022. Det påverkar hushållen genom stigande priser, men prognoser visar på nedgång mot 2 procent senare i år.

Vilka är orsakerna till inflation?

De vanligaste orsakerna är efterfrågeinflation från ökad konsumtion och kostnadsinflation från högre råvarupriser eller löner. I Sverige har globala energipriser och svag krona bidragit sedan 2022. För experter är det viktigt att skilja mellan övergående (som energikriser) och ihållande faktorer (som penningtryckning).

Hur räknar man ut effekten av inflation på sparande?

Använd formeln för realavkastning: Nominell avkastning minus inflationstakten ger den verkliga tillväxten. Till exempel med 4 procents ränta och 3 procents inflation blir realavkastningen 1 procent. Avancerat kan du använda kumulativ beräkning för fler år, vilket visar varför långsiktiga investeringar är avgörande för att motverka erosionen.

Vad är Riksbankens inflationsmål?

Riksbankens mål är 2 procent inflation per år mätt med KPIF för att främja hållbar tillväxt utan överhettning. Målet har varit stabilt sedan 1999 och uppnås via styrräntan. För investerare innebär det förutsägbarhet, men avvikelser som 2025:s 3,2 procent kan leda till policyjusteringar.

Vad är skillnaden mellan KPI och KPIF?

KPI inkluderar räntförändringar på lån, medan KPIF exkluderar dem för att fokusera på underliggande prisökningar. KPIF är Riksbankens föredragna mått eftersom det undviker distorsioner från penningpolitiken. I praktiken skiljer de sig mest under räntesvängningar, som 2024 när KPIF låg på 1,9 procent mot högre KPI-värden.

När sjunker inflationen i Sverige?

Prognoser från Riksbanken indikerar att inflationen närmar sig 2 procent under senare delen av 2025 och stabiliseras 2026. Faktorer som lägre energipriser och måttlig löneutveckling bidrar, men risker som globala konflikter kan fördröja det. För strategier, överväg diversifierade portföljer som historiskt hanterar sådana fluktuationer väl.

Hur påverkar hög inflation investeringar?

Hög inflation eroderar kontantvärden men gynnar reala tillgångar som fastigheter och råvaror som stiger i pris. Aktier i inflationsresistenta sektorer som energi kan prestera bra, medan obligationer med fast ränta förlorar värde. Expertråd: Allokera mot indexfonder för långsiktig skydd, baserat på historiska trender som 1970-talets inflation i USA.