Inflation i Sverige: vad det är och påverkan på investeringar

Vad är inflation och varför ska du bry dig?

Inflation är den takt i vilken priserna på varor och tjänster ökar över tid – eller sagt på klarspråk: hur mycket mindre dina pengar är värda nästa år jämfört med idag. För dig som investerare är det en av de viktigaste faktorerna att förstå, eftersom inflationen direkt påverkar din reala avkastning och köpkraft.

I november 2025 uppgick inflationen enligt KPIF till 2,3 procent, ned från 3,1 procent i oktober. Riksbankens inflationsmål är 2 procent per år, vilket betyder att inflationen nu ligger nära den nivå som centralbanken anser vara hälsosam för ekonomin.

Den här guiden ger dig en komplett översikt: vad inflation är, hur den mäts i Sverige, historiska trender, vilken effekt den har på dina investeringar och hur du kan räkna på inflationens påverkan på din egen ekonomi.

Så fungerar inflation – grunderna

Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger. När inflationen är 2 procent kostar en vara som idag kostar 100 kronor ungefär 102 kronor om ett år. Det låter inte dramatiskt, men över tid ackumuleras effekten: efter tio år med 2 procents inflation har samma vara stigit till drygt 121 kronor.

Två huvudsakliga orsaker till inflation

Det finns två grundläggande drivkrafter bakom stigande priser:

• Efterfrågeinflation: När köpkraften ökar snabbare än utbudet av varor och tjänster börjar priserna stiga. Tänk dig en situation där alla plötsligt får högre löner och vill köpa ny bil – om biltillverkarna inte hinner producera tillräckligt stiger priserna.
• Kostnadsinflation: När företagens produktionskostnader ökar (råvaror, energi, löner) för de ofta över högre kostnader på konsumenterna. Exemplet från 2022 var energipriserna som drev upp inflationen kraftigt.

Skillnaden mellan KPI och KPIF

I Sverige används främst två mått för att mäta inflation, och det är viktigt att förstå skillnaden:

• KPI (Konsumentprisindex): Mäter den genomsnittliga prisförändringen för en korg av varor och tjänster som hushållen köper. Inkluderar ränteförändringar på bostadslån.
• KPIF (KPI med fast ränta): Samma som KPI men exkluderar direkta ränteeffekter. Detta är det mått Riksbanken använder för sitt inflationsmål, eftersom räntehöjningar i sig kan ge konstgjorda utslag i KPI.

SCB beräknar och publicerar KPI månadsvis genom att följa priserna på cirka 400 olika varor och tjänster i en representativ konsumentkorg.

När inflation blir farlig: hyperinflation och deflation

Normal inflation runt 2 procent är faktiskt hälsosamt – det uppmuntrar konsumtion och investeringar utan att urholka köpkraften för snabbt. Men extremfallen är problematiska:

• Hyperinflation: När inflationen skenar iväg okontrollerbart, ofta över 50 procent per månad. Argentina har haft inflationssiffror kring 200 procent på årsbasis under perioder, vilket fullständigt utraderar sparande och förstör ekonomin.
• Deflation: När priserna faktiskt sjunker. Låter bra i teorin, men leder ofta till att konsumenter skjuter upp köp (varför köpa idag om det blir billigare imorgon?) vilket pressar företag och ekonomin i en negativ spiral.

Hur Sverige mäter och styr inflationen

SCB:s roll som statistikmyndighet

Statistiska centralbyrån (SCB) är den myndighet som ansvarar för att samla in och beräkna Sveriges officiella inflation. Varje månad samlar de in priser från över 30 000 prisnoteringar runt om i landet – allt från mat och kläder till hyror och bensin.

Konsumentkorgen som används för att väga olika varors betydelse uppdateras årligen för att spegla hur svenskars konsumtionsmönster förändras. Till exempel har elektronik och streamingtjänster fått större vikt medan vissa traditionella varor minskat i betydelse.

Riksbankens inflationsmål och verktyg

Sveriges Riksbank har sedan 1990-talet ett explicit inflationsmål på 2 procent per år, mätt med KPIF. Målet är att skapa förutsägbarhet och stabilitet i ekonomin.

När inflationen avviker från målet har Riksbanken främst ett verktyg: styrräntan. Förenklat fungerar det så här:

• För hög inflation: Riksbanken höjer styrräntan, vilket gör lån dyrare, bromsar konsumtion och investeringar, och pressar därmed ned inflationen.
• För låg inflation/deflation: Riksbanken sänker räntan för att stimulera ekonomin och få inflationen upp mot målet.

Under 2022–2023 höjde Riksbanken styrräntan kraftigt (från nära noll till över 4 procent) för att bekämpa den då rekordmätt höga inflationen.

Aktuell statistik 2025

Inflationen enligt KPIF sjönk markant under hösten 2025. I november 2025 var inflationen 2,3 procent, ned från 3,1 procent i oktober. Det innebär att Sverige nu ligger mycket nära Riksbankens mål efter flera år av högre inflation.

Den snabba nedgången beror främst på att energipriser stabiliserats och livsmedelsinflatione avtagit efter de kraftiga ökningar som följde på 2022 års chocker.

Inflationen i Sverige – historik och prognoser

Från historiskt höga nivåer till normalisering

Sverige har upplevt vitt skilda inflationsperioder de senaste decennierna. SCB:s historiska data visar att inflationen i december 2022 toppade på 10,2 procent enligt KPIF med fast ränta – den högsta nivån sedan 1990-talet.

Under större delen av 2010-talet låg inflationen faktiskt *under* Riksbankens mål, vilket fick centralbanken att hålla styrräntan nära noll eller till och med negativ i perioder för att stimulera ekonomin.

Inflationsutveckling de senaste 10 åren

Tabellen visar tydligt hur dramatisk inflationsökningen var 2022–2023 och hur snabbt nedgången har varit sedan dess.

Prognoser för 2026 och framåt

Enligt Ekonomifaktas sammanställning av prognoser från Riksbanken och Konjunkturinstitutet förväntas inflationen ligga nära 2 procent under både 2025 och 2026. Det innebär att vi sannolikt går in i en period av mer stabil och förutsägbar prisutveckling.

Det finns dock osäkerhetsfaktorer: geopolitiska spänningar, energipriser och löneökningars storlek kan alla påverka inflationsbanan framöver.

Så påverkar inflationen dina investeringar

Det här är kärnan för dig som investerare: inflation äter upp din reala avkastning. En investering som ger 5 procent nominell avkastning när inflationen är 2 procent ger dig 3 procent i real köpkraft. Om inflationen i stället är 5 procent tjänar du ingenting realt.

Aktier och inflation

Aktier brukar klara sig relativt bra i måttlig inflation eftersom företag ofta kan höja priserna och därmed behålla sina marginaler. Men extremt hög inflation skapar osäkerhet, höjer räntekostnader och kan pressa aktievärderingar nedåt.

Under 2022 såg vi hur stigande inflation ledde till kraftiga börsnedgångar, delvis för att investerare insåg att centralbanker skulle tvingas höja räntorna kraftigt.

Obligationer och ränteinstrument

Obligationer är särskilt känsliga för inflation. När inflationen stiger faller värdet på befintliga obligationer eftersom deras fasta kupongbetalningar blir mindre värda i reala termer.

Inflationsskyddade obligationer finns som alternativ – dessa justerar både kapitalbelopp och räntebetalningar efter inflationsutvecklingen.

Fastigheter och reala tillgångar

Fastigheter och andra fysiska tillgångar brukar betraktas som inflationsskydd eftersom deras värde ofta stiger i takt med den allmänna prisnivån. Hyror kan justeras uppåt och fastighetsvärden följer ofta inflationen över tid.

Dock kan höga räntor (som används för att bekämpa inflation) göra fastighetsinvesteringar mindre attraktiva på kort sikt genom högre finansieringskostnader.

Strategier vid olika inflationsmiljöer

Din portföljstrategi bör anpassas efter inflationsmiljön:

• Låg, stabil inflation (1–2%): Traditionell balanserad portfölj med aktier och obligationer fungerar bra. Fokus på tillväxtaktier.
• Hög inflation (4%+): Öka andelen reala tillgångar (fastigheter, råvaror), inflationsskyddade obligationer, och företag med starka prissättningsmandat.
• Deflation: Kvalitetsobligationer och kontanter blir mer attraktivt då deras köpkraft ökar över tid.

Internationell jämförelse: USA och Argentina

Det är nyttigt att se Sverige i ett globalt perspektiv. USA har under 2024–2025 haft liknande inflationsmönster som Sverige, med en topp 2022 följt av nedgång mot 2–3 procent. Deras centralbank (Federal Reserve) har använt liknande räntehöjningar för att bekämpa inflationen.

Argentina däremot representerar extremfallet: inflationen har legat på tvåsiffriga eller tresiffriga nivåer under flera år, vilket gjort sparande i lokal valuta näst intill meningslöst och drivit investerare mot dollar och reala tillgångar.

Så räknar du på inflationens effekt

SCB:s prisomräknare

För att konkret förstå inflationens effekt på din ekonomi kan du använda SCB:s prisomräknare. Verktyget låter dig räkna om historiska belopp till dagens penningvärde eller vice versa.

Exempel: 100 000 kronor från 2014 motsvarar ungefär 117 000 kronor 2024 – det vill säga att pengarna tappat cirka 15 procent av sin köpkraft på tio år trots relativt låg inflation.

Beräkna framtida köpkraft

För att räkna ut hur mycket köpkraft du behöver i framtiden kan du använda följande enkla formel:

Framtida värde = Nuvarande belopp × (1 + inflation)^antal år

Exempel: Om du vill ha samma köpkraft som 50 000 kronor idag om 20 år, med 2 procents inflation per år:

50 000 × (1,02)^20 ≈ 74 300 kronor

Du behöver alltså spara och få dina pengar att växa till minst 74 300 kronor för att ha samma köpkraft om 20 år.

Praktiskt exempel för sparande

Säg att du sätter undan 10 000 kronor per år på ett sparkonto med 1 procents ränta. Efter tio år har du 105 000 kronor nominellt. Men om inflationen varit 2 procent per år är den reala köpkraften av ditt sparande faktiskt lägre än vad du satt in – du har *förlorat* pengar i reala termer.

Detta illustrerar varför det är så viktigt att dina investeringar ger avkastning över inflationen. Ett sparkonto räcker sällan för långsiktigt förmögenhetsbyggande.

Verktyg och tumregler

• 70-regeln: Dela 70 med inflationstakten för att se hur många år det tar innan köpkraften halverats. Vid 2% inflation: 70/2 = 35 år.
• Inflationsjusterad avkastning: Nominell avkastning minus inflationstakten ger din reala avkastning. Detta är det tal du ska fokusera på.
• Räkna alltid i reala termer: När du planerar pensionssparande, lån eller långsiktiga mål – använd reala siffror, inte nominella.

Vanliga missförstånd och misstag

Att ignorera inflationen helt

Det största misstaget många gör är att räkna på nominell avkastning och glömma inflationen. En investering som ger 4 procent per år känns bra, men om inflationen är 3 procent är din reala vinst bara 1 procent.

Att tro att inflation alltid är dåligt

Måttlig inflation är faktiskt ett tecken på en fungerande ekonomi. Det uppmuntrar konsumtion och investeringar och gör skulder lättare att betala över tid (eftersom skuldbeloppet blir mindre värt realt sett).

Problem uppstår när inflationen blir för hög (urholkar köpkraft snabbt) eller för låg/negativ (deflation skapar ekonomisk stagnation).

Att tro att alla priser stiger lika mycket

KPI och KPIF är genomsnitt. Vissa varugrupper kan ha mycket högre eller lägre prisutveckling. Till exempel har elektronik ofta sjunkit i pris medan bostadskostnader stigit snabbare än genomsnittet.

Din personliga ”inflation” beror på vad du konsumerar. Om du pendlar långt med bil påverkas du mer av bensinpriser än någon som cyklar.

När detta tänkesätt inte fungerar

Om du har kortsiktiga investeringshorisonter (under 3 år) är inflation mindre relevant för din strategi – då handlar det mer om volatilitet och likviditet. Men för allt långsiktigt sparande är inflationen en av de viktigaste faktorerna att hantera.

Vanliga frågor om inflation

Vad är KPIF och varför använder Riksbanken det måttet?

KPIF står för Konsumentprisindex med fast ränta och är det inflationsmått som Riksbanken använder för sitt mål på 2 procent per år. Skillnaden mot vanlig KPI är att KPIF exkluderar direkta ränteeffekter på bostadslån. Det gör KPIF till ett bättre mått på underliggande inflation eftersom räntehöjningar som Riksbanken själv gör annars skulle ge konstgjorda utslag i inflationssiffrorna. Om KPI användes skulle höjda räntor paradoxalt nog visa som högre inflation, vilket skulle ge en missvisande bild av prisutvecklingen.

Hur hög är inflationen i Sverige just nu 2025?

I november 2025 uppgick inflationen enligt KPIF till 2,3 procent på årsbasis, ned från 3,1 procent i oktober. Detta är nära Riksbankens mål på 2 procent och innebär att inflationen normaliserats efter de mycket höga nivåerna 2022–2023 då den toppade på över 10 procent. Den senaste utvecklingen tyder på fortsatt nedåtgående trend med prognoser som pekar mot stabila nivåer kring 2 procent under 2026.

Hur påverkar inflation mina aktie- och fondinvesteringar konkret?

Inflation påverkar aktier på flera sätt. För det första äter den upp din reala avkastning – om din portfölj ger 7 procent avkastning men inflationen är 3 procent är din reala vinst bara 4 procent. För det andra kan hög inflation leda till räntehöjningar från centralbanken, vilket gör lån dyrare för företag och sänker deras vinster. Samtidigt kan vissa företag med stark prissättningsmakt klara sig bra genom att höja sina priser. Historiskt har aktier över lång tid gett avkastning som överstiger inflationen, men på kort sikt kan höga inflationstoppar skapa turbulens på börsen.

Vad är skillnaden mellan inflation i Sverige och USA?

Både Sverige och USA har upplevt liknande inflationsmönster de senaste åren: kraftiga ökningar 2022 följt av normalisering 2024–2025. Men det finns skillnader i timing och nivåer – USA toppade något tidigare och deras centralbank Federal Reserve började höja räntorna före Riksbanken. USA:s ekonomi är också mindre beroende av energiimport än Sverige, vilket innebär att energiprisförändringar kan slå olika hårt. Båda ländernas centralbanker har nu fått inflationen ned mot sina mål kring 2 procent, men olika ekonomiska strukturer betyder att framtida inflationsdynamik kan skilja sig åt.

Hur kan jag skydda mitt sparande mot inflation?

Det viktigaste skyddet mot inflation är att investera i tillgångar som över tid ger avkastning över inflationstakten. Aktier har historiskt gjort det över långsiktiga perioder. Reala tillgångar som fastigheter och vissa råvaror tenderar att behålla sitt värde eftersom deras priser stiger med den allmänna prisnivån. Inflationsskyddade obligationer är specifikt konstruerade för att kompensera för inflation. Att ha pengarna på ett vanligt sparkonto med låg ränta är däremot nästan garanterat att förlora köpkraft när inflationen är 2 procent eller högre. Diversifiering över olika tillgångsslag är också viktigt för att hantera olika inflationsscenarier.

Vad händer med befintliga lån vid hög inflation?

Hög inflation är faktiskt gynnsam för låntagare med fast ränta, eftersom det fasta lånebeloppet blir mindre värt i reala termer över tid. Om du har ett bolån på 3 miljoner kronor och inflationen är 5 procent per år blir skuldens reala värde mindre för varje år som går – samtidigt som din lön (förhoppningsvis) stiger med inflationen vilket gör lånet lättare att betala. Däremot kommer högre inflation ofta leda till att centralbanken höjer räntorna, vilket slår hårt mot dem med rörlig ränta. Under höginflationsperioden 2022–2023 ökade många svenskars månadskostnader kraftigt just på grund av räntehöjningarna, även om själva skulden blev mindre värdefull realt sett.