Börskrasch: historiska exempel och konsekvenser

Vad är en börskrasch?

En börskrasch är en kraftig och snabb nedgång på aktiemarknaden. Det finns ingen universellt fastställd procentsats som ensamt avgör om ett fall är en krasch. Bedömningen handlar i stället om kombinationen av hastighet, omfattning och den osäkerhet som uppstår på marknaden.

En vanlig börsnedgång kan utvecklas under längre tid och behöver inte få stora följder utanför finansmarknaden. Vid en börskrasch försöker många investerare sälja samtidigt. Förloppet kan förstärkas av hög skuldsättning, övervärderade tillgångar, svag likviditet eller problem i det finansiella systemet.

En börskrasch är inte samma sak som en finanskris eller recession. Kraschen beskriver främst utvecklingen på aktiemarknaden. En finanskris kan handla om banker, krediter och likviditet, medan en recession gäller den bredare ekonomiska aktiviteten. Händelserna kan hänga ihop, men den ena följer inte automatiskt av den andra.

Historiska börskrascher genom tiderna

Historiska börskrascher visar att stora börsfall kan ha olika orsaker och ekonomiska följder. 1929 blev börsfallet en del av en djup depression. 1987 blev nedgången mycket stor på aktiemarknaden utan en motsvarande långvarig nedgång i USA:s ekonomiska aktivitet. 2008 var börsoron en del av en bredare global finanskris.

En bredare översikt över finanskriser genom tiderna omfattar också New York-paniken 1907, Latinamerikas skuldkris 1981–1982, de skandinaviska och japanska kriserna, ERM-krisen 1991–1992 samt Asien- och Rysslandskriserna 1997–1998. De är inte alla börskrascher i strikt mening, men visar hur skuld-, bank-, valuta- och fastighetskriser kan påverka marknader. IMF beskriver också hur förmögenhetsförluster, minskad handel, minskade kapitalflöden och finansiella kopplingar kan sprida kriser mellan länder.

Börskraschen 1929 och dess konsekvenser

Inför kraschen steg Dow Jones Industrial Average från 63 i augusti 1921 till 381 i september 1929, en ungefär sexfaldig ökning. Vanliga aktieköpare kunde dessutom köpa aktier med lån och behövde typiskt bara betala omkring 10 procent av köpeskillingen själva. Den höga belåningen gjorde investerare känsliga för fallande priser och krav på ytterligare betalningar. (Federal Reserve History)

De mest omtalade handelsdagarna var Black Monday, måndagen den 28 oktober 1929, då Dow Jones föll nästan 13 procent, och Black Tuesday, tisdagen den 29 oktober, då indexet föll nästan 12 procent. Vid mitten av november hade Dow Jones förlorat nästan hälften av värdet från toppen. (Federal Reserve History)

Fallet tog inte slut efter oktoberdagarna. Dow Jones fortsatte att sjunka fram till onsdagen den 8 juli 1932, då indexet stängde på 41,22 – 89 procent under toppen från den 3 september 1929. Indexet återtog inte nivån från september 1929 förrän i november 1954. (Federal Reserve History)

Federal Reserve History beskriver hur Federal Reserves räntehöjningar 1929 bidrog till att utländska centralbanker höjde räntorna. Det försvagade internationell handel och ekonomisk aktivitet. När kraschen skrämde investerare och konsumenter minskade konsumtionen, företagens produktion och efterfrågan på större kreditfinansierade varor. Arbetslösheten ökade samtidigt. (Federal Reserve History)

Kraschen var en viktig del av utvecklingen, men den ensam förklarar inte hela den stora depressionen. Bankpaniker under 1930–1931 och finansiella kriser under 1931–1933 fördjupade problemen. Enligt Federal Reserve History började depressionen 1929, nådde botten i mars 1933 och varade i USA till andra världskriget.

Under perioden 1929–1933 stängde 2 500 banker i USA, bankkrediterna minskade med en tredjedel, aktiemarknaden föll 75 procent från toppen och arbetslösheten steg över 25 procent. Siffrorna gäller den bredare depressionen och ska inte tolkas som effekten av enbart handelsdagarna i oktober. (IMF)

Black Monday 1987: den största endagsnedgången

Black Monday inträffade måndagen den 19 oktober 1987. Då föll Dow Jones 22,6 procent under handelsdagen, den största endagsnedgången i USA:s aktiemarknadshistoria enligt Federal Reserve History. Den amerikanska aktiemarknaden hade redan fallit cirka 35 procent från toppen under veckan före Black Monday.

Inför kraschen hade portföljförsäkring, optioner och derivat blivit vanligare. Teknikerna kunde förstärka försäljningen när priserna började falla. Internationella kapitalflöden och strukturella brister i marknadens avveckling bidrog också till att rörelserna spreds snabbt. (Federal Reserve History)

1987 är därför ett viktigt motexempel till att ett stort börsfall alltid följs av en djup recession. IMF skriver att kraschen inte hade någon större påverkan på USA:s ekonomiska aktivitet, trots prognoser om en allvarlig recession 1988. (IMF)

Finanskrisen 2008 och spridningen till världsekonomin

Den globala finanskrisen 2007–2008 var bredare än en enskild börskrasch. Den började i samband med att fastighetsbubblor sprack och värdepapperisering kollapsade i USA och andra utvecklade ekonomier. Problemen fanns därför både i tillgångspriserna och i det finansiella systemets finansiering och riskspridning. (IMF)

Den mest akuta fasen följde efter Lehman Brothers konkurs måndagen den 15 september 2008. Därefter uppstod likviditetsbrist, nödförsäljningar av tillgångar, uttag från banker och penningmarknadsfonder samt en frysning av kreditgivningen. (IMF)

Kriskonsekvenserna spreds snabbt under fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009. IMF beskriver finanskrisen som en bidragande faktor till den värsta globala recessionen på sju decennier. Under året efter krisen minskade den ekonomiska aktiviteten i hälften av världens länder, enligt IMF:s genomgång av återhämtningen efter krisen. (IMF om krisens akuta fas; IMF om återhämtningen)

Vad händer vid en börskrasch?

Först syns snabba prisfall och stora värdeförändringar i aktier och andra marknadsnoterade tillgångar. När många investerare säljer samtidigt pressas priserna ytterligare. Belånade positioner kan dessutom tvinga fram försäljningar när värdet på säkerheterna faller.

En börskrasch kan påverka ekonomin genom flera steg:

• Förmögenheter minskar: Hushåll och institutioner får mindre kapital att investera eller konsumera.
• Förtroendet försvagas: Konsumenter kan skjuta upp större inköp och företag avvakta med investeringar.
• Krediter stramas åt: Banker och andra långivare kan bli försiktigare när osäkerheten ökar.
• Produktion och efterfrågan minskar: Företag som möter svagare efterfrågan kan dra ned på produktionen.
• Arbetsmarknaden påverkas: Minskad produktion och färre investeringar kan bidra till stigande arbetslöshet.

Utvecklingen behöver inte gå från börsfall till djup recession. 1987 hade begränsad effekt på USA:s ekonomiska aktivitet, medan 1929 och 2008 sammanföll med bankproblem, kreditåtstramning och minskad efterfrågan.

När kommer börskraschen?

Det går inte att belägga ett exakt framtida datum för nästa börskrasch eller säga säkert när den kommer. Historiska exempel visar möjliga risker och förlopp, men ger ingen tillförlitlig tidpunkt.

Det går därför inte att bygga en sparplan på att träffa den exakta dagen. Risknivån behöver i stället passa både placeringshorisonten och risktoleransen. Den som behöver pengarna inom kort har mindre möjlighet att vänta ut ett kraftigt fall än den som sparar på lång sikt.

Så kan du minska risken i portföljen

Diversifiering kan minska risken för stora förluster i en enskild tillgång eller marknad, men eliminerar inte risken att hela portföljen faller när breda marknader går ned. En portfölj kan spridas mellan exempelvis aktier, obligationer och kontanter. Fördelningen bör bland annat ta hänsyn till sparhorisont och risktolerans.

• Sprid innehaven: Undvik att hela sparandet är beroende av en aktie, sektor eller marknad.
• Anpassa risken efter målet: För sparmål inom fem år avråder SEC:s investerarguide från riskfyllda investeringar, eftersom du annars kan behöva sälja med förlust. (Investor.gov)
• Planera för nedgångar: En lång placeringshorisont ger större möjlighet att vänta ut marknadens upp- och nedgångar. (Investor.gov)
• Var försiktig med belåning: Lån kan göra ett prisfall mer kännbart och tvinga fram försäljningar när marknaden är svag.

Vanliga frågor

Vilka är de viktigaste historiska börskrascherna?

Börskraschen 1929, Black Monday 1987 och den globala finanskrisen 2007–2008 är tre centrala exempel. De skiljer sig åt genom att 1929 följdes av en djup depression i USA, 1987 hade begränsad effekt på USA:s ekonomiska aktivitet och 2008 ingick i en global finanskris med likviditets- och kreditproblem.

Vad fick börskraschen 1929 för konsekvenser?

Dow Jones föll nästan 13 procent den 28 oktober och nästan 12 procent dagen efter. Vid mitten av november hade indexet förlorat nästan hälften av värdet från toppen. Den bredare depressionen präglades av bankstängningar, minskade krediter, lägre konsumtion och produktion samt arbetslöshet över 25 procent i USA. (IMF)

Kan en börskrasch förutsägas?

Inte med ett säkert datum. Se avsnittet ”När kommer börskraschen?” för hur osäkerheten kan hanteras i sparandet.

Hur bör man agera som investerare?

Anpassa portföljens risk efter placeringshorisont och risktolerans, sprid sparandet mellan tillgångsslag och undvik att vara överexponerad mot en enskild investering. Diversifiering minskar koncentrationsrisken, men skyddar inte helt mot ett brett marknadsfall.