Ränta på ränta – formel, kalkylator och exempel

Varför ränta på ränta är mer kraftfullt än du tror

Ränta på ränta är den enkla mekanismen som gör att dina pengar växer exponentiellt över tid – inte linjärt. Den största skillnaden mellan dem som bygger riktig långsiktig förmögenhet och dem som inte gör det handlar ofta inte om hur mycket de tjänar, utan hur länge de låter pengarna arbeta.

Det här är inte teori. Det är matematik som går att räkna på. Om du sätter in 100 000 kronor på ett sparkonto med 4% årlig ränta och låter pengarna ligga i 30 år utan att ta ut något, hamnar du på drygt 324 000 kronor. Hade räntan inte räknats på räntan – alltså om du bara fick ränta på de ursprungliga 100 000 varje år – hade du haft 220 000. Skillnaden är över 100 000 kronor. Det är effekten av compounding.

Den här artikeln ger dig verktygen att förstå mekanismen, räkna själv och undvika de vanligaste misstagen som gör att folk missar effekten helt.

Vad du kommer få ut av det här

• En konkret förklaring av vad ränta på ränta är och varför det spelar roll för ditt sparande
• Formeln och ett steg-för-steg-exempel på hur du räknar själv
• Hur effekten fungerar på sparkonton, ISK och investeringskonton – plus hur skatt påverkar
• Varför ränta på ränta också gäller lån (och varför det kostar dig mer än du tror)
• Praktiska strategier för att maximera effekten och undvika vanliga fallgropar

Vad är ränta på ränta egentligen?

Ränta på ränta – eller compounding interest på engelska – betyder att du får ränta inte bara på ditt ursprungliga insatta kapital, utan även på den ränta du redan tjänat. Varje gång banken eller fondbörsen lägger till ränta på ditt konto blir det nya beloppet grunden för nästa ränteberäkning.

Skillnaden mot enkel ränta är brutal. Med enkel ränta får du alltid samma belopp varje år, baserat på ditt startkapital. Med ränta på ränta växer din årliga avkastning eftersom basen ökar varje år.

Historisk kontext

Konceptet med ränta på ränta är inte nytt. Redan de gamla babylonierna använde compounding-principer i sina lån och transaktioner. Albert Einstein ska – i en möjligen apokryfisk anekdot – ha kallat ränta på ränta för ”världens åttonde underverk”. Poängen kvarstår: över tillräckligt lång tid slår exponentiell tillväxt allt annat.

I Sverige har Finansinspektionen analyserat hur räntor och risktagande påverkar hushållens ekonomi, särskilt i ljuset av räntehöjningarna 2022–2024. Data visar att effekten av compounding blir särskilt synlig när räntenivåerna stiger, men också att många missar möjligheten genom att hålla pengar på lågrändiga konton.

Enkel ränta vs. ränta på ränta

Här är skillnaden rent konkret:

Observera hur skillnaden accelererar. De första tio åren ger 8 000 kronor i extra värde. De sista tio åren ger över 65 000 kronor mer. Det är exponentiell tillväxt i praktiken.

Ränta på ränta formel och beräkning

För att räkna ut ränta på ränta använder du den här formeln:

A = P × (1 + r/n)^(n×t)

Där:

• A = slutbeloppet (vad du får)
• P = startkapitalet (principal)
• r = årlig räntesats (i decimalform, t.ex. 0,04 för 4%)
• n = antal gånger ränta beräknas per år (1 = årlig, 12 = månadsvis)
• t = antal år

Steg-för-steg-exempel: årlig compounding

Du sätter in 50 000 kronor på ett sparkonto med 3,5% årlig ränta. Du vill veta vad du har om 15 år.

1. P = 50 000
2. r = 0,035
3. n = 1 (årlig)
4. t = 15
5. A = 50 000 × (1 + 0,035/1)^(1×15)
6. A = 50 000 × (1,035)^15
7. A = 50 000 × 1,6753
8. A ≈ 83 765 kr

Utan ränta på ränta hade du haft 50 000 + (50 000 × 0,035 × 15) = 76 250 kr. Skillnaden är 7 515 kronor – bara genom att låta räntan räknas på räntan.

Månadsvis compounding

Många sparkonton och investeringskonton beräknar ränta månadsvis. Det ger lite högre slutbelopp eftersom räntan läggs till oftare. Samma exempel med månadsvis compounding:

• n = 12
• A = 50 000 × (1 + 0,035/12)^(12×15)
• A = 50 000 × (1,002917)^180
• A ≈ 84 183 kr

Skillnaden mot årlig compounding är 418 kronor. Inte jättestort, men gratis pengar är gratis pengar.

Ränta på ränta på sparkonto

Sparkonton är det enklaste sättet att få ränta på ränta att jobba för dig. Nackdelen är att räntorna ofta är låga jämfört med aktier eller fonder, och att du betalar skatt på all ränta du tjänar.

Aktuella räntor 2025

Per december 2024 låg många sparkonton i Sverige på mellan 2,5% och 4,0% årlig ränta, beroende på insättningsbelopp och bindningstid. Ränteblad från Swedbank visar att sparkonton utan bindningstid gav omkring 3%, medan bundna sparkonton kunde nå upp mot 4%.

Riksbanken har signalerat att styrräntan kan komma att sjunka under 2025, vilket troligen drar ner sparkontorräntan något. Men effekten av compounding kvarstår oavsett om räntan är 2% eller 5% – skillnaden är bara hur snabbt pengarna växer.

Skattens påverkan

I Sverige beskattas all ränta på sparkonton som kapitalinkomst med 30%. Det betyder att om du tjänar 1 000 kronor i ränta under ett år betalar du 300 kronor i skatt, och behåller 700 kronor.

Det gör att din faktiska avkastning efter skatt blir lägre. Ett sparkonto med 4% ränta ger dig 2,8% efter skatt. Det låter inte mycket, men över 20–30 år är det fortfarande ränta på ränta som räknas – bara på ett lägre basbelopp.

För långsiktigt sparande kan det därför vara smartare att använda ett investeringssparkonto (ISK) där skatten beräknas schablonmässigt på kapitalet, inte på den faktiska avkastningen. Om du tjänar mer än schablonskatt på ditt ISK betalar du mindre i skatt totalt.

Ränta på ränta på lån och krediter

Samma princip som gör att ditt sparande växer gör att dina lån kostar mer. När du tar ett bolån, billån eller privatlån med annuitetsamortering (det vanligaste) betalar du ränta på hela det återstående lånebeloppet varje månad. Om du inte amorterar tillräckligt snabbt växer kostnaden exponentiellt.

Exempel: bolån

Du lånar 2 000 000 kronor till 4% årlig ränta över 30 år. Din månatliga kostnad blir cirka 9 550 kronor. Under lånets löptid kommer du att betala totalt cirka 3 438 000 kronor – varav 1 438 000 kronor är ränta.

Om räntan istället är 5% ökar totalkostnaden till drygt 3 870 000 kronor. En procentenhet högre ränta kostar dig 432 000 kronor extra över 30 år. Det är ränta på ränta som jobbar mot dig.

Så minskar du effekten

Det mest effektiva sättet att slippa betala ränta på ränta på dina lån är att amortera snabbare. Varje extra tusenlapp du lägger på amortering minskar det belopp som nästa månads ränta räknas på.

Om du lägger 2 000 kronor extra per månad på amortering av bolånet ovan sparar du cirka 400 000 kronor i räntekostnader och blir skuldfri 9 år tidigare.

Så maximerar du ränta på ränta-effekten

Om du vill att compounding ska göra skillnad i din ekonomi finns det tre saker som spelar roll: tid, avkastning och regelbundenhet. Här är vad du faktiskt ska göra.

Börja tidigt (även med små belopp)

Om du är 25 år och sätter undan 1 000 kronor i månaden på ett konto med 6% årlig avkastning fram till 65 års ålder, landar du på cirka 2 miljoner kronor. Börjar du vid 35 istället, med samma belopp och avkastning, får du 950 000 kronor. Skillnaden är 1 miljon – bara för att du började tio år tidigare.

Tid är den viktigaste variabeln. Ju längre tid pengarna får ligga, desto mer får compounding att jobba.

Återinvestera avkastningen

Om du får utdelningar från aktier eller fonder: återinvestera dem. Ta inte ut pengarna och spendera dem. Varje utdelningskrona som återinvesteras blir en del av basen för nästa års compounding.

Många plattformar, som Nordnet, erbjuder automatisk återinvestering av utdelningar, vilket gör det enkelt att hålla effekten igång utan att du behöver tänka på det.

Öka insättningarna över tid

Om du kan öka dina månatliga insättningar i takt med att din lön växer får du dubbel effekt: både ränta på ränta och en större bas att räkna på. Att gå från 1 000 till 2 000 kronor i månaden kan fördubbla ditt slutkapital – även om du bara ökar under de sista tio åren.

Välj rätt sparkonto eller investeringskonto

För kortsiktigt sparande (mindre än 5 år): använd sparkonton med konkurrensmässig ränta. För långsiktigt sparande: aktie- och fondsparande via ISK ger historiskt sett högre avkastning och ofta lägre skatt.

Jämför alltid skatteeffekterna. På ett vanligt investeringskonto beskattas all vinst du realiserar med 30%. På ISK betalar du en schablonskatt på kapitalet (0,375% av värdet 2025), oavsett hur mycket du tjänar. Om din avkastning är högre än 1,25% per år blir ISK billigare.

Vanliga misstag och missförstånd

Det finns ett par saker som dödar ränta på ränta-effekten – eller som får folk att tro att det funkar när det inte gör det.

Att ta ut pengarna för tidigt

Varje gång du tar ut pengar från ditt sparkonto eller investeringskonto bryter du compounding-kedjan. Det belopp du tar ut slutar växa, och du förlorar all framtida ränta på de pengarna.

Om du tar ut 10 000 kronor från ett konto med 5% årlig avkastning efter 10 år förlorar du inte bara 10 000 – du förlorar 16 289 kronor (det belopp de 10 000 skulle växt till). Efter 30 år hade de blivit 43 219 kronor. Det är kostnaden av att ta ut pengarna.

Att underskatta skatt

Många räknar på nominell avkastning och glömmer skatt. På sparkonton försvinner 30% av din ränta direkt. På aktier och fonder betalar du 30% på realisationsvinster. På ISK betalar du schablonsskatt årligen, oavsett om du säljer eller inte.

Räkna alltid på avkastning efter skatt när du jämför alternativ. Annars övervärderar du sparkontot och underskattar ISK.

Att vänta på ”rätt läge”

Folk skjuter upp sitt sparande för att de väntar på högre räntor, bättre kurs på börsen eller mer pengar över. Men varje månad du väntar kostar dig compounding-tid. Börja med det du har – även om det bara är 500 kronor i månaden. Du kan alltid öka senare.

Att tro att det bara gäller aktier

Ränta på ränta funkar överallt där du får avkastning: sparkonton, fonder, aktier, fastigheter (om hyresintäkterna återinvesteras), till och med kryptovalutor. Principen är densamma. Skillnaden är bara risknivån och förväntad avkastning.

När ränta på ränta inte är så magiskt

Det här är inte en universallösning. Det finns situationer där effekten är så liten att det knappt spelar roll – eller där andra faktorer väger tyngre.

Korta tidshorisonter

Om du ska använda pengarna om 2–3 år är skillnaden mellan enkel ränta och ränta på ränta minimal. På 50 000 kronor med 3% ränta över 3 år är skillnaden 137 kronor. Det kan vara värt det, men det är inte ”magiskt”.

Compounding blir kraftfullt först efter 10–15 år. Under den tiden bör du fokusera mer på att öka ditt sparande än att optimera compounding-effekten.

Låg avkastning

Om ditt sparkonto ger 1% ränta och inflationen är 3% förlorar du köpkraft varje år – även med ränta på ränta. Real avkastning är vad som räknas. Om din nominella avkastning är lägre än inflationen krymper dina pengar i värde över tid.

För långsiktigt sparande bör du sträva efter minst 4–6% årlig avkastning (före skatt) för att slå inflation och bygga riktig förmögenhet. Det innebär oftast att du måste gå utanför sparkonton och in i aktier eller fonder.

Höga avgifter

Om du investerar i en fond med 2% årlig avgift äter det upp en stor del av din compounding-effekt. På 100 000 kronor med 6% avkastning över 30 år ger 0% avgift cirka 574 000 kronor. Med 2% avgift landar du på 324 000. Skillnaden är 250 000 kronor – bara i avgifter.

Välj alltid lågavgiftsfonder (indexfonder är ofta bäst) om du vill maximera ränta på ränta-effekten.

Vanliga frågor om ränta på ränta