Vad är Sharpekvoten?
Sharpekvoten är ett mått på riskjusterad avkastning. Den visar hur mycket meravkastning en investering eller portfölj historiskt har skapat i förhållande till den risk som tagits. Risken mäts med avkastningarnas standardavvikelse, alltså deras variation eller volatilitet.
Måttet kan användas för både enskilda investeringar och hela portföljer. Det gör det möjligt att jämföra exempelvis fonder, ETF:er eller olika portföljstrategier utifrån avkastning i relation till uppmätt risk. En högre Sharpekvot innebär högre historisk meravkastning per enhet volatilitet, allt annat lika.
Namnet kommer från William F. Sharpe, som beskrev måttet som ett sätt att jämföra investeringsprestation genom att relatera avkastning till variation eller risk. Sökningar på sharpkvot och sharpe kvot syftar vanligtvis på samma mått. Den korrekta svenska formen är Sharpekvot eller Sharpekvoten.
Så räknas Sharpekvoten ut
Grundformeln är:
Sharpekvot = (Rp − Rf) / σp
| Symbol | Betydelse |
|---|---|
| Rp | Portföljens eller investeringens avkastning |
| Rf | Riskfri ränta |
| σp | Portföljens standardavvikelse, alltså ett mått på volatilitet |
Täljaren visar investeringens avkastning utöver den riskfria räntan. Nämnaren visar hur mycket avkastningen har varierat. För att resultatet ska bli jämförbart måste avkastning, riskfri ränta och standardavvikelse avse samma tidsperiod och samma beräkningsfrekvens. Om uppgifterna annualiseras ska det göras konsekvent.
Den riskfria räntan måste alltså matcha den period som mäts. Amerikanska statspapper används som exempel på riskfria värdepapper i beräkningar, men det avgörande är att definitionen är konsekvent när investeringar jämförs.
Vad är en bra Sharpekvot?
Det finns inget universellt gränsvärde som ensamt avgör om en Sharpekvot är bra eller dålig. Kvoten måste bedömas mot relevanta jämförelseobjekt, investeringens strategi, riskprofil och mätperiod.
Som utbildningsbaserat riktvärde används ibland följande nivåer:
| Sharpekvot | Vanlig tolkning |
|---|---|
| Under 1,0 | Svag |
| 1,0–1,99 | Godtagbar eller bra |
| 2,0–2,99 | Mycket bra |
| Över 3,0 | Utmärkt |
Detta är riktvärden, inte en branschstandard. En Sharpekvot över 1,0 ses ofta som acceptabel eller bra, men en hög kvot är bara meningsfull i rätt jämförelse. Jämför därför helst investeringar med liknande strategi, riskprofil, mål, mätperiod och beräkningsmetod.
En portfölj med lägre Sharpekvot kan ändå fylla en viktig funktion. Om den har låg korrelation med dina övriga tillgångar kan den förbättra helhetens risk- och avkastningsegenskaper. En enskild kvot avgör därför inte vilken tillgång som är bäst för hela portföljen.
Riskjusterad avkastning i praktiken
Riskjusterad avkastning beskriver hur avkastningen står i relation till risken som togs för att uppnå den. En investering med hög absolut avkastning är alltså inte automatiskt bättre än en investering med lägre avkastning. Om den högre avkastningen krävde betydligt större volatilitet kan Sharpekvoten bli lägre.
Sharpekvoten kan användas som ett jämförelsemått när du analyserar fonder, ETF:er eller portföljer. Ett praktiskt arbetssätt är att:
- Välja jämförbara alternativ. Jämför exempelvis fonder med liknande inriktning och riskprofil, inte helt olika strategier utan att ta hänsyn till skillnaden.
- Kontrollera perioden. Se till att kvoterna bygger på samma tidsperiod och samma frekvens.
- Studera utvecklingen över tid. En enskild historisk observation säger mindre än ett mått som sätts i sitt sammanhang.
- Kombinera med andra analyser. Sharpekvoten är ett prestationsmått, inte ett komplett beslutsunderlag.
Måttet kan hjälpa dig att identifiera investeringar som historiskt har gett mer avkastning per enhet volatilitet. Det kan däremot inte ensamt optimera en portfölj eller avgöra hur en investering passar dina mål.
Sharpekvotens begränsningar
Sharpekvoten bygger normalt på historiska avkastningar och historisk volatilitet. Historiska värden garanterar inte framtida resultat. Resultatet påverkas dessutom av hur avkastningen, riskfria räntan och standardavvikelsen har definierats.
- Total volatilitet räknas som risk. Standardavvikelsen behandlar både uppåt- och nedåtrörelser som variation. En positiv kraftig rörelse kan därför också öka nämnaren.
- Extrema utfall kan ge en missvisande bild. Strategier med skeva avkastningar eller tjocka svansar kan ha risker som standardavvikelsen inte fångar fullt ut.
- Jämförelsen måste vara relevant. Skillnader i strategi, riskprofil, period eller beräkningsmetod kan göra två kvoter svåra att jämföra.
- En tillgångs kvot visar inte hela portföljens effekt. Den säger inte ensam hur tillgången påverkar den totala risken genom sin korrelation med andra innehav.
Sharpekvoten kan alltså användas utan att avkastningen måste vara normalfördelad, men måttet blir mindre informativt när avkastningen är kraftigt skev eller innehåller extrema utfall. När nedåtrisk är viktigare än all volatilitet kan ett annat mått passa bättre.
Alternativ till Sharpekvoten
Sortinokvoten fokuserar på nedåtrisk i stället för all volatilitet. Den kan därför vara relevant när positiva svängningar inte bör behandlas som en nackdel på samma sätt som förluster.
Treynorkvoten använder beta som riskmått i stället för standardavvikelse. Den är därmed ett annat sätt att relatera avkastning till risk än Sharpekvoten.
Informationskvoten passar när frågan gäller aktiv förvaltning mot ett jämförelseindex. Den mäter portföljens aktiva avkastning i förhållande till aktiv risk, vanligtvis tracking error.
Sharpekvot och informationskvot: vad är skillnaden?
Sharpekvoten jämför investeringens meravkastning med en riskfri ränta och dividerar resultatet med total volatilitet. Informationskvoten jämför i stället portföljens avkastning med ett riskfyllt jämförelseindex och relaterar den aktiva avkastningen till tracking error.
En vanlig formel för informationskvoten är:
Informationskvot = aktiv avkastning / tracking error
Den aktiva avkastningen är portföljens avkastning minus jämförelseindexets avkastning. Måttet används bland annat för att bedöma om en aktiv fondförvaltare har skapat meravkastning mot ett relevant index i förhållande till den aktiva risk som tagits.
Vanliga frågor
Vad betyder Sharpekvoten?
Sharpekvoten mäter riskjusterad avkastning genom att relatera en investerings eller portföljs meravkastning över riskfri ränta till avkastningarnas standardavvikelse. Högre värde innebär historiskt bättre meravkastning i förhållande till uppmätt volatilitet, allt annat lika.
Vad är en bra Sharpekvot?
En Sharpekvot över 1,0 används ofta som riktvärde för en acceptabel eller bra nivå. Det finns samtidigt ingen universell gräns. Jämför kvoten med liknande investeringar och kontrollera att samma tidsperiod och beräkningsmetod används.
Är Sharpekvot och sharpkvot samma sak?
Ja. Sharpkvot är en vanlig felskrivning av Sharpekvot. Även sökningen sharpe kvot syftar normalt på samma riskjusterade prestationsmått.
Kan Sharpekvoten användas för en hel portfölj?
Ja, måttet kan användas för både enskilda investeringar och hela portföljer. För en portfölj används portföljens avkastning och totala volatilitet. En enskild tillgångs Sharpekvot visar däremot inte ensam hur tillgången påverkar den samlade portföljens risk.
Hur påverkar valet av riskfri ränta Sharpekvoten?
Den riskfria räntan ingår i täljaren och måste avse samma tidsperiod som avkastningen. När investeringar jämförs ska räntan vara konsekvent definierad. Amerikanska statspapper används som exempel på riskfria värdepapper i beräkningar.
Är Sharpekvoten ett säkert mått på framtida avkastning?
Nej. Sharpekvoten bygger normalt på historisk avkastning och historisk volatilitet. Den beskriver tidigare riskjusterad prestation, men historiska värden garanterar inte framtida resultat.
Inga kommentarer än