Läget just nu: arbetslösheten i Sverige är högre än på länge
Arbetslösheten i Sverige 2025 ligger på en nivå vi inte sett på flera år. I januari 2025 mättes den till 10,4 procent – det högsta på länge enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Det innebär att 592 000 personer var arbetslösa. I oktober samma år hade siffran sjunkit något till 8,9 procent, motsvarande 509 100 personer, men nivån är fortfarande betydligt högre än före pandemin.
Den här artikeln ger dig en snabb sammanfattning av hur läget ser ut, varför arbetslösheten är hög, hur Sverige jämför sig med andra länder och vad du kan göra om du själv drabbas. Här är vad du får ut av att läsa:
- Aktuella siffror och trender för arbetslösheten i Sverige 2024–2025
- Konkreta orsaker – både konjunkturella och strukturella
- Jämförelse med USA och Europa för att sätta det i perspektiv
- Praktiska råd om anmälan, ersättning och stöd
- Lösningar och prognoser framåt
Aktuell statistik och trender i Sverige
Senaste AKU-siffror visar höga nivåer 2025
SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) är den officiella källan för total arbetslöshet i Sverige. Enligt SCB:s sammanställning var arbetslösheten 8,4 procent för helåret 2024. I januari 2025 sköt den i höjden till 10,4 procent, men det var delvis säsongsbetingat – januari brukar ha högre arbetslöshet. I oktober 2025 låg den på 8,9 procent enligt Ekonomifakta.
Tittar man på absoluta tal innebär det att drygt en halv miljon människor aktivt sökte jobb under större delen av 2025. Det är betydligt fler än under 2021, då antalet låg runt 400 000.
Utveckling 2024–2025 och regionala skillnader
Mellan 2024 och 2025 har arbetslösheten ökat stadigt. En stor del beror på konjunkturnedgång – företag har varit försiktiga med nyanställningar och i vissa sektorer skett uppsägningar. Enligt Arbetsvärlden är ökningen ojämnt fördelad över landet. Vissa regioner, särskilt storstäder med högre andel invandrare och yngre arbetskraft, har högre arbetslöshet än övriga Sverige.
Regionala variationer:
- Storstadsområden som Malmö och delar av Stockholm har högre arbetslöshet bland unga och utrikes födda
- Industriregioner i norra Sverige och mindre orter påverkas hårdare av konjunktursvängningar
- Bristen på matchning mellan kompetens och lediga jobb varierar kraftigt mellan län
| Period | Arbetslöshet (%) | Antal arbetslösa | Källa |
|---|---|---|---|
| Helår 2024 | 8,4% | Ca 480 000 | SCB |
| Januari 2025 | 10,4% | 592 000 | SCB |
| Oktober 2025 | 8,9% | 509 100 | Ekonomifakta/SCB |
Orsaker till arbetslöshet i Sverige
Konjunkturella faktorer – när ekonomin bromsar in
En stor del av den höga arbetslösheten just nu är konjunkturell. Det betyder att den drivs av ekonomisk nedgång: lägre konsumtion, färre investeringar och osäkerhet på marknaden. När företag inte vågar eller vill anställa stiger arbetslösheten snabbt. Under 2024 och 2025 har inflationen, räntehöjningar och global osäkerhet bidragit till en svag arbetsmarknad.
Enligt Regeringens analys är det här mönster vi sett förut: när BNP-tillväxten saktar in eller blir negativ följer arbetslösheten efter med viss eftersläpning. Det innebär att även om ekonomin vänder kan det ta tid innan arbetslösheten sjunker.
Strukturella orsaker – kompetens matchar inte behov
Men konjunkturen förklarar inte allt. Sverige har också strukturella problem som håller arbetslösheten uppe även i bättre tider. Strukturell arbetslöshet uppstår när kompetensen hos arbetssökande inte matchar det arbetsgivare efterfrågar. Det kan bero på:
- Bristande utbildning eller irrelevanta kompetenser för modern arbetsmarknad
- Geografisk obalans – jobb finns i Stockholm, men arbetslösa finns i glesbygd
- Språkbarriärer och svårigheter att validera utländsk utbildning
- Höga trösklar in på arbetsmarknaden för unga och utrikes födda
Enligt SNS:s rapport har Sverige högre strukturell arbetslöshet än många jämförbara länder, delvis på grund av snabba demografiska förändringar och ett system som inte alltid lyckas integrera nyanlända på arbetsmarknaden.
Påverkan från invandring och politik
Sverige har under 2010-talet tagit emot många flyktingar och invandrare. Det ökar utbudet av arbetskraft, men om det inte finns matchande jobb eller om integrationen går långsamt ökar arbetslösheten. Enligt SCB:s AKU-data är arbetslösheten betydligt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda.
Samtidigt spelar politiska beslut roll: arbetsmarknadspolitik, skatteregler för anställning, regelkrångel och hur väl jobbmatchningen fungerar via Arbetsförmedlingen påverkar hur snabbt arbetslösa hittar jobb.
Jämförelse med EU, USA och Europa
Sveriges position i EU – mitt i ledet
Hur står sig Sverige internationellt? I EU varierar arbetslösheten kraftigt. Enligt Ekonomifakta ligger Sverige runt EU-snittet eller något över. Länder som Tyskland och Nederländerna har lägre arbetslöshet (ofta runt 3–5 procent), medan Spanien och Grekland har betydligt högre (över 10 procent).
Sverige brukar traditionellt ha lägre arbetslöshet än många EU-länder, men den senaste tidens ökning har dragit oss uppåt i statistiken. Det är delvis kopplat till konjunktur, men också till strukturella svårigheter.
USA:s arbetslöshet 2025 – en helt annan modell
I USA är arbetslösheten ofta lägre än i Europa. Under 2025 har den legat runt 4 procent, enligt amerikanska Bureau of Labor Statistics. Men det är viktigt att förstå att USA:s arbetsmarknad fungerar annorlunda: lägre anställningstrygghet, färre fackliga avtal och mer flexibel lönesättning gör att arbetslösheten kan vara lägre, men samtidig är inkomstojämlikheten större och ”working poor” ett större problem.
Att jämföra rakt av är därför lite missvisande – men det visar att Sverige inte är ensam om att ha utmaningar, och att olika modeller ger olika resultat.
| Land/region | Arbetslöshet 2025 (ca) | Kommentar |
|---|---|---|
| Sverige | 8,9% | Högt jämfört med historiskt snitt |
| EU-genomsnitt | 6–7% | Stor spridning mellan länder |
| Tyskland | 3–4% | Starkare arbetsmarknad |
| USA | 4% | Annan arbetsmarknadsmodell |
Ersättning, anmälan och stöd vid arbetslöshet
Hur du anmäler dig som arbetslös
Om du blir av med jobbet ska du anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen så snart som möjligt. Det gör du digitalt via deras webbplats. Du behöver registrera dig, fylla i en profil och aktivt söka jobb för att ha rätt till stöd och ersättning. Enligt Arbetsförmedlingens statistik är det viktigt att du är registrerad för att räknas som arbetssökande och för att få tillgång till matchningstjänster.
Steg för att anmäla arbetslöshet:
- Gå in på Arbetsförmedlingens webbplats och skapa konto
- Fyll i din profil med utbildning, erfarenhet och vilka jobb du söker
- Anmäl dig som arbetssökande – detta måste göras aktivt
- Ansök om ersättning från din a-kassa (om du är medlem)
- Sök jobb regelbundet och dokumentera dina ansökningar
A-kassa och inkomstförsäkring – vad får du i ersättning?
Om du varit anställd och varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader har du rätt till arbetslöshetsersättning. Ersättningen är inkomstrelaterad upp till ett tak, och du får vanligtvis runt 80 procent av din tidigare lön de första 200 dagarna, sedan sjunker den till 70 procent. Taket ligger på cirka 25 000–26 000 kronor per månad beroende på vilken a-kassa du tillhör.
Utöver a-kassan kan du teckna en frivillig inkomstförsäkring som ger ytterligare ersättning om du blir arbetslös. Det kan vara värt att titta på om du har höga fasta kostnader som bolån. Många fackförbund och banker erbjuder sådana försäkringar.
Andra förmåner och stöd
Om du inte har rätt till a-kassa kan du ansöka om aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning via Arbetsförmedlingen. Du kan även ha rätt till ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) från socialtjänsten om du inte har andra inkomster. Det är inte generöst, men det ger en grundnivå.
Dessutom finns jobbcoacher, kurser och arbetsmarknadsutbildningar via Arbetsförmedlingen eller kommuner. Kvaliteten varierar, men det kan vara värt att kolla vad som finns i din region.
Lösningar och prognoser för svensk arbetsmarknad
Politiska åtgärder – vad görs egentligen?
Regeringen och Arbetsförmedlingen arbetar med olika insatser för att minska arbetslösheten. Det handlar om allt från matchningstjänster och subventionerade anställningar till att reformera Arbetsförmedlingen själv. Enligt Regeringen är fokus på att få fler i arbete genom bättre matchning, språkstöd och kompetenslyft.
Men effekten av politik tar tid, och många av de strukturella problemen – som kompetensbristen och geografiska obalanser – löses inte över natten. Vissa insatser, som sänkta arbetsgivaravgifter för unga eller nystartsjobb, kan ha viss effekt men kritiseras också för att skapa snedvridningar.
Arbetsförmedlingens prognoser – vad väntar runt hörnet?
Arbetsförmedlingens prognoser pekar på en gradvis förbättring under 2025 och 2026, om konjunkturen vänder. Men osäkerheten är stor. Om räntorna förblir höga och efterfrågan svag kan arbetslösheten ligga kvar på nuvarande nivåer eller till och med öka.
Optimistiska scenarion förutsätter att:
- Inflationen dämpas och centralbanker kan sänka räntor
- Företagen börjar anställa igen när lönsamheten förbättras
- Mer effektiv jobbmatchning och kompetensutbildning minskar strukturell arbetslöshet
Pessimistiska scenarion innebär fortsatt hög arbetslöshet om ekonomin stagnerar eller nya chocker uppstår (geopolitik, energikriser etc.).
Framtidsutsikter 2025–2026
Den troliga utvecklingen är att arbetslösheten sjunker långsamt från 2025 års nivåer, men att den inte når tillbaka till nivåerna från 2021–2022 (runt 7 procent) på kort sikt. Strukturella problem kräver långsiktiga insatser i utbildningssystemet, integrationen och arbetsmarknadspolitiken.
Om du själv är arbetslös eller orolig för att bli det: satsa på att bygga efterfrågad kompetens, nätverka aktivt och var beredd att tänka om kring bransch eller geografi. Marknaden belönar flexibilitet och praktisk kompetens mer än formella meriter i många fall.
Vanliga frågor om arbetslöshet i Sverige
Arbetslöshet definieras av SCB som personer i åldern 15–74 år som saknar arbete, aktivt sökt jobb de senaste fyra veckorna och kan börja arbeta inom två veckor. Det här mäts via Arbetskraftsundersökningarna (AKU), en stickprovsundersökning som görs varje månad. Det är viktigt att skilja på total arbetslöshet (AKU) och antalet inskrivna hos Arbetsförmedlingen, som ofta är lägre eftersom inte alla arbetslösa registrerar sig.
I oktober 2025 var arbetslösheten 8,9 procent enligt SCB, motsvarande cirka 509 100 personer. I januari 2025 var den högre, 10,4 procent, men det beror delvis på säsongseffekter. Jämfört med 2024 års genomsnitt på 8,4 procent har arbetslösheten ökat och ligger på nivåer som inte setts på flera år. Prognosen för resten av 2025 och 2026 är osäker, men de flesta bedömare räknar med att nivån kommer ligga kvar på 8–9 procent om inga stora förändringar sker i ekonomin.
Om du är medlem i en a-kassa och uppfyller kraven får du arbetslöshetsersättning på cirka 80 procent av din tidigare lön de första 200 dagarna (med ett tak på cirka 25 000–26 000 kr/månad), därefter sjunker den till 70 procent. Har du inte varit medlem i en a-kassa får du grundersättning på cirka 12 000 kr/månad. Du kan också ha en frivillig inkomstförsäkring som ger ytterligare ersättning. Om du inte har rätt till a-kassa kan du ansöka om aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen eller ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.
Det finns både konjunkturella och strukturella orsaker. Konjunkturellt har ekonomin bromsat in 2024–2025 på grund av inflation, höga räntor och global osäkerhet, vilket gör att företag anställer mindre. Strukturellt har Sverige utmaningar med att matcha kompetens och behov – många arbetslösa har inte den utbildning eller erfarenhet som efterfrågas, och det finns geografiska obalanser. Dessutom är arbetslösheten högre bland unga och utrikes födda, vilket driver upp det totala snittet. SNS pekar på att Sverige har högre strukturell arbetslöshet än många jämförbara länder.
USA har generellt lägre arbetslöshet än Sverige – runt 4 procent 2025 – men det beror delvis på en mer flexibel arbetsmarknad med lägre anställningstrygghet och lägre facklig organisering. EU-genomsnittet ligger på cirka 6–7 procent, men det varierar stort: Tyskland har runt 3–4 procent medan Spanien och Grekland ligger över 10 procent. Sverige ligger alltså i mitten av EU-skalan, men högre än vad vi brukar vara historiskt. Det är viktigt att komma ihåg att olika länder mäter och definierar arbetslöshet något olika, så direkta jämförelser kan vara missvisande.
Anmäl dig omedelbart som arbetssökande på Arbetsförmedlingens webbplats – det är avgörande för att få stöd och rätt till ersättning. Ansök om arbetslöshetsersättning från din a-kassa om du är medlem. Börja söka jobb aktivt samma vecka och dokumentera alla ansökningar. Fundera på om du behöver bygga ny kompetens eller bredda vilka jobb du söker – flexibilitet ökar dina chanser markant. Utnyttja jobbcoacher, nätverksevent och kurser via Arbetsförmedlingen eller andra aktörer. Och viktigast: agera snabbt. Ju längre du är arbetslös, desto svårare blir det att komma tillbaka.
Inga kommentarer än