Orsaker till arbetslöshet i Sverige – statistik 2025

Vad betyder arbetslöshet?

I SCB:s arbetskraftsundersökningar, AKU, räknas en person som arbetslös om personen saknar arbete, har sökt arbete och kan börja arbeta. Definitionen följer internationella ILO-principer. Arbetslöshetstalet visar andelen arbetslösa av arbetskraften – alltså personer som arbetar eller söker arbete – och inte andelen av hela befolkningen.

AKU omfattar personer mellan 15 och 74 år och redovisar arbetslöshet per månad, kvartal och år. Måttet inkluderar därför även arbetssökande som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Undersysselsatta redovisas som en separat grupp inom det outnyttjade arbetskraftsutbudet och ska inte blandas ihop med arbetslösa.

För privatekonomin innebär arbetslöshet främst risk för inkomstbortfall, lägre sparande och större behov av likvida pengar till boende och andra löpande utgifter. SCB beskriver AKU och dess statistik mer utförligt.

Arbetslöshet i Sverige 2025: statistik och utveckling

Under helåret 2025 var 510 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa enligt SCB:s AKU. Arbetslöshetstalet var 8,8 procent, vilket var 0,4 procentenheter högre än 2024. Samtidigt uppgick arbetskraften till 5 773 000 personer och antalet sysselsatta till 5 263 000. Sysselsättningsgraden var 69,0 procent.

För åldersgruppen 20–65 år var arbetslöshetstalet 7,6 procent under 2025. Arbetslösheten var högre bland unga, utrikes födda och personer med lägre utbildning. SCB uppger däremot att skillnaden mellan kvinnor och män inte var nämnvärd totalt sett.

Serien visar en nedgång från 2021 till 2022 och därefter en uppgång. Den gäller AKU:s årsvisa arbetslöshetstal för åldersgruppen 15–74 år.

De senaste månadsuppgifterna i underlaget visar att 549 000 personer var arbetslösa i maj 2026, motsvarande 9,4 procent av arbetskraften. Det säsongrensade och utjämnade arbetslöshetstalet var samtidigt 8,7 procent. Månadsutfall kan variera, så helårstal och säsongrensade tal fyller olika funktioner i en jämförelse. SCB:s helårsstatistik för 2025 innehåller antalet arbetslösa och arbetslöshetstalet.

Orsaker till arbetslöshet i Sverige

Arbetslösheten under 2025 och 2026 har flera orsaker. Arbetsförmedlingen lyfter fram lågkonjunktur, svag efterfrågan på arbetskraft, matchningsproblem och kompetensbrist. Orsakerna verkar på olika sätt och kan förstärka varandra.

• Svag efterfrågan: När företag säljer mindre eller skjuter upp investeringar behövs färre nya medarbetare. Anställningar kan då minska samtidigt som fler blir av med jobbet.
• Konjunktursvängningar: En lågkonjunktur påverkar framför allt den del av arbetslösheten som följer av att efterfrågan i ekonomin försvagas.
• Kompetensbrist: Företag kan ha lediga tjänster samtidigt som arbetssökande saknar den utbildning eller erfarenhet som tjänsterna kräver.
• Matchningsproblem: Jobben kan finnas i en annan region eller inom ett annat yrkesområde än där de arbetssökande finns. Då tar det längre tid att förena arbetsgivare och arbetstagare.
• Skillnader mellan grupper: Unga, utrikes födda och personer med lägre utbildning hade högre arbetslöshet under 2025. Det kan hänga samman med erfarenhet, utbildning och hur väl kompetensen passar arbetsmarknadens efterfrågan.

Arbetsförmedlingens vårprognos 2026 beskriver låg efterfrågan och mer långvariga matchningsproblem i utvecklingen framåt.

Konjunkturell och strukturell arbetslöshet

Konjunkturell arbetslöshet

Konjunkturell arbetslöshet uppstår när efterfrågan i ekonomin minskar under en svagare konjunktur. Företag får då mindre att göra, rekryterar färre och kan behöva säga upp personal. När efterfrågan återhämtar sig kan den här delen av arbetslösheten minska.

Strukturell arbetslöshet

Strukturell arbetslöshet beror på långvariga skillnader mellan arbetsgivarnas kompetensbehov och de arbetssökandes kompetenser. Den kan därför finnas kvar även när konjunkturen förbättras. Ett företag kan behöva en viss yrkeskompetens samtidigt som många arbetssökande har utbildning för andra typer av jobb.

Utbildning, erfarenhet och geografisk rörlighet kan påverka matchningen, men en bättre konjunktur löser inte automatiskt dessa skillnader. Arbetslösheten behöver därför analyseras både utifrån efterfrågan i ekonomin och arbetsmarknadens långsiktiga kompetensbehov.

Arbetslöshet i Sverige 2026 och prognos framåt

Här används Arbetsförmedlingens registermått, inte SCB:s AKU. Arbetsförmedlingen räknar inskrivna arbetssökande i sitt register, medan AKU bygger på en arbetskraftsundersökning bland personer i åldern 15–74 år. Måtten har därför olika täckning och definitioner. Arbetsförmedlingens månadsstatistik omfattade personer i åldern 16–65 år till och med december 2025 och omfattar från 2026 personer i åldern 16–66 år.

I juni 2026 var 344 357 personer i åldern 16–66 år inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, motsvarande 6,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. I juni 2025 var motsvarande antal 366 496 personer, eller 6,9 procent. Uppgifterna finns i Arbetsförmedlingens månadsstatistik, kontrollerad 14 augusti 2026.

Vårprognosen från 2026 bedömer i genomsnitt 349 000 inskrivna arbetslösa under 2026, motsvarande 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften. För 2027 är prognosen 328 000 personer, eller 6,1 procent. Prognosen avser alltså Arbetsförmedlingens registermått, inte AKU:s årsuppgift på 8,8 procent för 2025.

Regionala skillnader i arbetslösheten

Arbetslösheten varierar mellan Sveriges län. Under fjärde kvartalet 2025 var den relativa arbetslösheten högst i Skåne, följt av Södermanland, Västmanland och Gävleborg. Norrbotten, Gotland, Jämtland och Västerbotten hade de lägsta relativa arbetslöshetsnivåerna enligt Arbetsförmedlingens regionala kvartalsstatistik.

Västerbotten var samtidigt det enda län där den relativa arbetslösheten ökade under kvartalet. Ökningen var 0,6 procentenheter och kopplades i analysen bland annat till varsel, uppsägningar och konkurser inom batteritillverkningen i Skellefteå. Ett län kan alltså ha låg arbetslöshet totalt men ändå drabbas av en tydlig ökning i en viss bransch. Nivå och förändring behöver läsas tillsammans.

Vad betyder arbetslöshet för privatekonomin?

En period utan arbete kan snabbt påverka hushållets ekonomi genom lägre inkomster och mindre utrymme för sparande. Boende, mat, försäkringar och andra fasta kostnader behöver normalt prioriteras framför långsiktiga investeringar. Om inkomsten är osäker är en lättillgänglig buffert därför viktigare än tillgångar som kan vara svåra eller olämpliga att sälja vid fel tidpunkt.

Arbetslöshet påverkar också möjligheten att fortsätta månadsspara eller behålla en hög risk i portföljen. En rimlig ordning är att först se över utgifterna och likviditeten, därefter bedöma långsiktigt sparande. Råd om investeringar bör anpassas till hushållets tidshorisont och betalningsförmåga; arbetslöshetsstatistiken i sig säger inte vilken investering som passar en viss person.

Vanliga frågor

Räknas alla som saknar arbete som arbetslösa?

Nej. I AKU:s definition ska personen också ha sökt arbete och kunna börja arbeta. Arbetslöshetstalet är andelen sådana personer av arbetskraften, inte av hela befolkningen.

Varför skiljer sig SCB:s och Arbetsförmedlingens statistik?

SCB:s AKU bygger på en undersökning bland personer i åldern 15–74 år och följer en internationell definition. Arbetsförmedlingen räknar i stället inskrivna arbetssökande i sitt register. För 2025 var AKU:s helårstal 8,8 procent, medan Arbetsförmedlingens genomsnitt för inskrivna arbetslösa var 6,9 procent av den registerbaserade arbetskraften.

Hur påverkar arbetslöshet privatekonomin?

Arbetslöshet kan ge inkomstbortfall, minska sparandet och göra det nödvändigt att använda en buffert. Hushåll med osäker inkomst bör därför prioritera likviditet och löpande betalningsförmåga framför långsiktiga eller svårsålda investeringar. Exakta ersättningsvillkor för a-kassa och andra försäkringar behöver bedömas utifrån de regler som gäller för den enskilde.