Sveriges ekonomi 2026: BNP, inflation och prognos

Sveriges ekonomi 2026: så ser läget ut

Sveriges ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas under 2026, men lågkonjunkturen är ännu inte över. Konjunkturinstitutet bedömer att den ebbar ut först under 2027. Utvecklingen är alltså försiktigt bättre, men arbetsmarknaden och efterfrågan är fortfarande svaga.

BNP, bruttonationalprodukten, mäter värdet av de varor och tjänster som produceras i Sverige. Måttet ger en bild av ekonomins storlek och aktivitet, men behöver kompletteras med exempelvis arbetslöshet, inflation och hushållens konsumtion. SCB:s sammanställning visar att BNP ökade preliminärt med 1,5 procent under 2025, jämfört med 1,0 procent under 2024.

Året 2026 har hittills innehållit både svaghet och återhämtning. BNP minskade med 0,2 procent under första kvartalet jämfört med föregående kvartal, säsongrensat. BNP-indikatorn för andra kvartalet visade därefter en preliminär ökning med 1,4 procent jämfört med första kvartalet och låg 2,8 procent över samma kvartal året före.

Nyckeltal för Sveriges ekonomi 2025 och 2026

BNP-uppgifterna för 2026 i tabellen bygger delvis på en preliminär BNP-indikator. SCB:s ordinarie beräkning av andra kvartalet publiceras den 28 augusti 2026. Konjunkturinstitutets prognos gäller kalenderår och är därför inte samma sak som ett enskilt kvartalsutfall.

Är Sverige fortfarande i lågkonjunktur?

Ja. Lågkonjunktur innebär att den ekonomiska aktiviteten ligger under en nivå där resurserna i ekonomin används fullt ut. Svag efterfrågan kan leda till lägre konsumtion och investeringar, medan företag blir mer försiktiga med att anställa. Följden blir ofta högre arbetslöshet och långsammare löne- och inkomstutveckling.

Sveriges arbetslöshet var 8,8 procent under 2025 för personer mellan 15 och 74 år. Det var högre än EU-genomsnittet på 6,0 procent enligt Eurostat. Konjunkturinstitutet räknar med att arbetslösheten sjunker gradvis till 8,6 procent 2026, 7,9 procent 2027 och 7,2 procent 2028. Sysselsättningen väntas samtidigt öka med 0,7 procent 2026 och 1,2 procent 2027.

Det är därför mer träffande att beskriva läget som en pågående återhämtning än som en ekonomisk krasch. BNP-tillväxten har kommit tillbaka i prognoserna, men arbetsmarknaden släpar efter. Enligt Konjunkturinstitutets prognos ebbar lågkonjunkturen ut 2027 och BNP-gapet når noll 2028.

BNP och tillväxt i Sverige 2025 och 2026

Sveriges BNP ökade preliminärt med 1,5 procent under 2025. Det var en förbättring från 2024, då BNP ökade med 1,0 procent. Den svenska BNP-nivån hade dessutom ökat under fem av de sex senaste kvartalen fram till och med fjärde kvartalet 2025.

Inledningen av 2026 var svagare. BNP föll med 0,2 procent under första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet 2025. Under andra kvartalet pekade BNP-indikatorn däremot på en preliminär ökning med 1,4 procent från kvartal till kvartal. Jämfört med andra kvartalet 2025 var indikatorn 2,8 procent högre.

Konjunkturinstitutet prognostiserar en BNP-tillväxt på 2,2 procent 2026, 2,8 procent 2027 och 1,6 procent 2028. Den kalenderkorrigerade tillväxten bedöms bli 2,0 procent 2026 och 2,6 procent 2027. Skillnaden beror på hur kalendern påverkar jämförelsen mellan år.

Inflation och ränta i svensk ekonomi 2026

Inflationen påverkar hushållens köpkraft, företagens kostnader och Riksbankens räntebeslut. När priserna stiger snabbare minskar värdet av samma inkomst. Högre räntor kan samtidigt göra lån dyrare och dämpa konsumtion, bostadsefterfrågan och investeringar.

Konjunkturinstitutet prognostiserar KPI-inflation på 0,7 procent 2026 och 2,7 procent 2027. För KPIF, där effekten av förändrade bolåneräntor rensas bort, är prognosen 1,3 procent 2026 och 2,2 procent 2027. Prognoserna beskriver den väntade utvecklingen, inte ett enskilt månadsutfall.

Riksbankens styrränta är 1,75 procent från den 24 juni 2026. Konjunkturinstitutet räknar med att styrräntan ligger på 2,00 procent vid slutet av 2026 och 2,25 procent vid slutet av 2027. För hushåll med lån påverkar ränteläget räntekostnaden, medan sparare får andra förutsättningar för avkastning än under perioder med mycket låg ränta.

Hur påverkas hushåll, konsumtion och sparande?

Hushållens reala disponibla inkomster ökade med 1,0 procent under första kvartalet 2026 jämfört med samma kvartal 2025. Hushållens konsumtionsutgifter ökade samtidigt med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal. Det visar att hushållen åter har börjat konsumera mer, även om arbetslösheten fortfarande är hög.

Ekonomiläget påverkar hushållen genom flera kanaler:

• Inflationen avgör hur långt inkomster och sparande räcker.
• Räntan påverkar kostnaden för lån och avkastningen på räntebärande sparande.
• Arbetslösheten påverkar hushållens trygghet och vilja att konsumera.
• Svag efterfrågan kan göra det svårare för företag att nyanställa och investera.

Även exporten är viktig. Sverige är en öppen ekonomi, vilket innebär att efterfrågan från andra länder påverkar svenska företag och arbetstillfällen. Under första kvartalet 2026 ökade exporten med 2,2 procent jämfört med föregående kvartal, medan importen ökade med 2,5 procent.

Risker för Sveriges ekonomi och prognosen framåt

Återhämtningen kan bromsas av högre energipriser, geopolitisk osäkerhet och osäker handelspolitik. Regeringen bedömer att ekonomin återhämtar sig under 2026, men att lågkonjunkturen blir mer utdragen än i vårpropositionens prognos efter försämrade tillväxtutsikter i maj.

Utvecklingen utanför Sverige spelar stor roll för en exportberoende ekonomi. Dyrare energi kan pressa både hushåll och företag, medan osäker handelspolitik kan påverka investeringar och efterfrågan på svenska exportvaror. Prognosen för 2026 och 2027 är därför en bedömning av den troliga utvecklingen, inte ett löfte om hur ekonomin faktiskt kommer att utvecklas.

Den samlade bilden är att Sveriges ekonomi går mot återhämtning, men från ett svagt läge. BNP växer enligt prognosen och sysselsättningen väntas öka. Samtidigt visar arbetslösheten och den utdragna lågkonjunkturen att förbättringen tar tid.

Vanliga frågor

Hur är Sveriges ekonomi just nu?

Sveriges ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas under 2026, men landet är fortfarande i lågkonjunktur. BNP ökade preliminärt med 1,4 procent under andra kvartalet jämfört med första kvartalet, efter en nedgång på 0,2 procent under årets första kvartal. Arbetslösheten var 8,8 procent under 2025 och prognosen för 2026 är 8,6 procent.

När vänder Sveriges ekonomi?

Återhämtningen pågår under 2026. Konjunkturinstitutet bedömer att lågkonjunkturen ebbar ut 2027. Myndigheten prognostiserar BNP-tillväxt på 2,2 procent 2026 och 2,8 procent 2027. Arbetslösheten väntas dock minska gradvis, vilket innebär att förbättringen på arbetsmarknaden kan komma senare än BNP-uppgången.

Vad är Sveriges BNP 2025?

BNP ökade preliminärt med 1,5 procent under helåret 2025, jämfört med 1,0 procent under 2024. BNP är värdet av de varor och tjänster som produceras i Sverige. Den aktuella faktabasen anger inte BNP i löpande kronor för helåret 2025.

Hur påverkar ett osäkert ekonomiskt läge min tjänstepension?

Effekten beror på hur tjänstepensionen är utformad. En premiebestämd tjänstepension påverkas av sparandets värdeutveckling. De flesta förmånsbestämda tjänstepensioner följer i stället prisutvecklingen. Tjänstepensionens storlek påverkas också av kollektivavtal, bransch, lön, antal intjänandeår, födelseår, inflation, sparform och uttagstid.

Prognosräntan i tjänstepensionen kan variera mellan 0 och 3 procent beroende på försäkring. Därför kan samma börs- eller ränteläge påverka olika pensionsförsäkringar på olika sätt. Pensionsmyndigheten beskriver vilka faktorer som påverkar pensionens storlek.

Varför går Sveriges ekonomi trögt?

Högre energipriser, geopolitisk osäkerhet och osäker handelspolitik har försämrat tillväxtutsikterna. Den höga arbetslösheten dämpar hushållens trygghet och efterfrågan, medan Sveriges exportberoende gör ekonomin känslig för svagare efterfrågan i omvärlden. Läget är ändå en återhämtning snarare än en konstaterad ekonomisk krasch.

Hur påverkar inflationen Sveriges ekonomi?

Inflation minskar hushållens köpkraft och kan leda till högre räntor, vilket dämpar konsumtion och investeringar. Konjunkturinstitutets prognos är att KPIF-inflationen blir 1,3 procent 2026 och 2,2 procent 2027. Riksbankens styrränta är 1,75 procent från den 24 juni 2026.