Lågkonjunktur i Sverige: läget och prognosen

Är Sverige i lågkonjunktur?

Ja. Enligt Konjunkturinstitutets prognos från den 16 juni 2026 befinner sig Sverige sedan 2025 i en återhämtningsfas, men ekonomin är fortfarande i lågkonjunktur. Bedömningen är att lågkonjunkturen ebbar ut först 2027. BNP-gapet, som visar skillnaden mellan faktisk produktion och ekonomins uppskattade normala nivå, väntas vara negativt till och med 2027 och nå noll först 2028.

Det betyder att ekonomin gradvis förbättras utan att resursutnyttjandet ännu är tillbaka på normal nivå. För den som följer investeringar är det en viktig skillnad: en återhämtning kan ha börjat samtidigt som arbetsmarknaden och efterfrågan fortfarande är svaga.

Konjunkturinstitutets senaste konjunkturprognos är den centrala källan för bedömningen.

Vad är lågkonjunktur?

Lågkonjunktur är en period då den ekonomiska aktiviteten ligger under sin normala nivå. BNP-tillväxt, arbetsmarknad, konsumtion och investeringar är centrala delar när konjunkturläget bedöms. Ett land kan alltså ha positiv BNP-tillväxt och ändå befinna sig i lågkonjunktur, om tillväxten är för svag för att ekonomin ska utnyttja sina resurser normalt.

Recession används ofta om en tydligare ekonomisk nedgång, särskilt när produktionen minskar. Begreppen överlappar, men är inte automatiskt synonyma. Återhämtning beskriver i stället riktningen: ekonomin förbättras från ett svagt läge. Därför kan Sverige samtidigt vara i återhämtning och lågkonjunktur.

Uttrycket ”lågräntekonjunktur” bör inte blandas ihop med lågkonjunktur. Låg ränta beskriver penningpolitikens läge, medan lågkonjunktur beskriver aktiviteten i ekonomin. En låg styrränta kan finnas under en svag konjunktur, men räntenivån avgör inte ensam om det råder lågkonjunktur.

Senaste prognosen för svensk ekonomi

Tabellen visar Konjunkturinstitutets prognos från juni 2026. BNP-talen i den första raden är tillväxt mätt som BNP till marknadspris. Den kalenderkorrigerade serien tar hänsyn till hur många arbetsdagar som finns under året. Samtliga värden är prognoser i KI-rapporten, inte en blandning av utfall och nya prognoser.

KI räknar med att BNP växer snabbare under hösten 2026 när den inhemska efterfrågan ökar. Samtidigt väntas arbetslösheten fortfarande vara något förhöjd i slutet av 2027. Prognosen innebär alltså en gradvis förbättring, inte att alla delar av ekonomin återgår till normalläge samtidigt.

När ebbar lågkonjunkturen i Sverige ut?

Konjunkturinstitutets svar är 2027. I prognosen minskar det negativa BNP-gapet från minus 1,9 procent 2025 till minus 1,1 procent 2026 och minus 0,2 procent 2027. Gapet når noll 2028. Det är bakgrunden till formuleringen att lågkonjunkturen ebbar ut 2027, även om den ekonomiska återhämtningen redan har pågått sedan 2025.

Prognosen är inte ett löfte om ett visst utfall. KI räknar bland annat med att oljepriset sjunker under 2027, samtidigt som inflationen då stiger till över men nära målet. Förändrade förutsättningar kan påverka utvecklingen, särskilt genom efterfrågan och kostnader i ekonomin.

Räntan och inflationens betydelse

Riksbankens styrränta är 1,75 procent från och med den 24 juni 2026. Styrräntan är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. När räntan höjs brukar bankernas räntor stiga, vilket dämpar lån och efterfrågan och minskar inflationstrycket. När räntan sänks brukar bankräntorna falla, vilket är tänkt att stimulera efterfrågan.

KI:s juni 2026-prognos anger en styrränta på 2,00 procent 2026 och 2,25 procent 2027. Den innebär en höjning med 0,25 procentenheter i slutet av 2026 och ytterligare en höjning under 2027. Det hänger samman med prognosen att KPIF-inflationen stiger från 1,3 procent 2026 till 2,2 procent 2027.

Den aktuella styrräntan och hur den påverkar ekonomin beskrivs av Riksbanken. Riksbanken använder numera termen styrränta; reporänta är det tidigare namnet.

Hur påverkar lågkonjunkturen hushåll och företag?

För hushåll märks en svag konjunktur framför allt genom en mer osäker arbetsmarknad och försiktigare ekonomiska beslut. Hushåll kan skjuta upp konsumtion och större inköp när inkomster eller anställning känns mindre säkra. Bolånekostnaden påverkas däremot av bankens ränta och villkoren i lånet, inte direkt av BNP-gapet. Styrräntan kan påverka bolåneräntor genom banksystemet.

Företag påverkas när efterfrågan på varor och tjänster blir svagare. Då kan investeringar och nyanställningar skjutas fram. I den aktuella KI-prognosen syns arbetsmarknadens trögare återhämtning i arbetslösheten: den väntas falla från 8,8 procent 2025 till 7,9 procent 2027, men KI bedömer ändå att nivån är något förhöjd vid slutet av 2027.

Förändringen sker alltså stegvis. BNP väntas växa snabbare, medan arbetsmarknaden fortfarande släpar efter. Det är vanligt att olika delar av ekonomin reagerar vid olika tidpunkter, vilket gör en enskild indikator otillräcklig.

Vad betyder läget för investeringar?

En lågkonjunktur innebär inte att alla tillgångar utvecklas på samma sätt. Räntor, inflation, efterfrågan och riskaptit påverkar aktier, fonder, fastigheter, råvaror och alternativa investeringar på olika sätt. En svagare efterfrågan kan belasta företag vars intäkter är konjunkturkänsliga, medan förändrade räntor påverkar värderingen av både bolag och fastigheter.

För investerare är det därför rimligt att skilja mellan den ekonomiska prognosen och den egna portföljen. En bred spridning mellan tillgångsslag kan minska beroendet av en enskild utveckling, men diversifiering tar inte bort risken för värdefall. Vilken fördelning som passar beror på tidshorisont, ekonomi och risktålighet och är inte ett individuellt investeringsråd.

Följ framför allt KI:s rapportserie om svensk konjunktur, där prognoser för BNP, inflation, arbetslöshet och styrränta samlas. Jämför alltid nya prognoser med tidigare bedömningar i stället för att läsa en enskild siffra isolerat.

Vanliga frågor

Är Sverige i lågkonjunktur 2026?

Ja, enligt Konjunkturinstitutets prognos från juni 2026. Sverige befinner sig samtidigt i en återhämtningsfas sedan 2025. BNP väntas växa 2,2 procent 2026 mätt som BNP till marknadspris, men BNP-gapet är fortfarande negativt på minus 1,1 procent.

När slutar lågkonjunkturen i Sverige?

Konjunkturinstitutet bedömer att lågkonjunkturen ebbar ut 2027. BNP-gapet väntas nå noll först 2028, vilket visar att ekonomin kan fortsätta att återgå mot normal kapacitet efter att själva lågkonjunkturen har ebbat ut.

Vad är arbetslösheten i Sverige enligt den senaste prognosen?

KI:s prognos anger 8,8 procent 2025, 8,6 procent 2026 och 7,9 procent 2027. Trots nedgången bedömer institutet att arbetslösheten fortfarande är något förhöjd vid slutet av 2027.

Vilken är Sveriges styrränta?

Riksbankens styrränta är 1,75 procent från och med den 24 juni 2026. KI prognostiserar 2,00 procent 2026 och 2,25 procent 2027. En högre styrränta brukar höja bankernas räntor och dämpa efterfrågan, medan en sänkning normalt verkar i motsatt riktning.

Vad är skillnaden mellan lågkonjunktur och lågräntekonjunktur?

Lågkonjunktur beskriver att ekonomin ligger under normal aktivitet. Lågräntekonjunktur beskriver i stället ett läge med låg ränta och är inte samma sak. En ekonomi kan vara i lågkonjunktur med stigande eller sjunkande ränta, beroende på var i konjunkturförloppet den befinner sig.

Vilka siffror ska investerare följa?

BNP-tillväxt, BNP-gap, KPIF-inflation, arbetslöshet och styrränta ger tillsammans en bättre bild än en enskild indikator. KI:s konjunkturrapporter samlar dessa prognoser. För en portfölj är det också relevant att följa hur räntor och efterfrågan påverkar de specifika tillgångsslag som ingår.