Vad är efterfrågan?
Efterfrågan är den mängd av en vara eller tjänst som köpare både vill och har möjlighet att köpa till olika priser under en viss tidsperiod. Begreppet omfattar alltså mer än en önskan. En person kan vilja köpa en bostad, bil eller fond, men efterfrågan i ekonomisk mening förutsätter också betalningsförmåga.
Efterfrågan beskriver köparsidan på en marknad. Utbud beskriver i stället säljares eller producenters vilja och möjlighet att sälja. Tillsammans används utbud och efterfrågan för att analysera hur priser och sålda kvantiteter bestäms.
I standardmodellen gäller sambanden allt annat lika: om en faktor förändras antas övriga förutsättningar vara oförändrade. Det gör det lättare att se hur pris, inkomster och andra faktorer påverkar marknaden.
Vad betyder efterfrågan i praktiken?
Efterfrågan påverkas bland annat av varans pris, hushållens inkomster, preferenser, priser på substitut och komplement, framtidsförväntningar samt antalet köpare. Ett substitut är en annan produkt som kan fylla ungefär samma behov. Ett komplement används tillsammans med den första produkten.
När priset på en vara stiger minskar den efterfrågade kvantiteten. Det är en rörelse längs efterfrågekurvan. Om hushållens inkomster, preferenser eller antalet köpare förändras kan i stället hela efterfrågekurvan flyttas.
Utbud och efterfrågan tillsammans
Modellen för utbud och efterfrågan visar hur köpares och säljares beslut möts. Jämviktspriset är det pris där den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten. Den tillhörande mängden kallas jämviktskvantitet.
| Situation | Vad händer? |
|---|---|
| Efterfrågan ökar, utbudet är oförändrat | Jämviktspriset och jämviktskvantiteten stiger. |
| Utbudet ökar, efterfrågan är oförändrad | Jämviktspriset pressas ned och jämviktskvantiteten stiger. |
| Efterfrågad kvantitet är större än utbudet | Det uppstår brist vid det aktuella priset. |
| Utbudet är större än efterfrågan | Det uppstår överskott vid det aktuella priset. |
När efterfrågan ökar och utbudet är oförändrat stiger normalt jämviktspriset. Om fler producenter börjar sälja kan utbudet i stället öka och priset pressas ned.
För investeringar är efterfrågan en viktig del av analysen av exempelvis bolag, råvaror och fastigheter. Högre efterfrågan kan ge företag möjlighet att sälja mer eller höja priset, men efterfrågan avgör inte ensam ett bolags vinst eller aktiekurs. Kostnader, konkurrens, finansiering och förväntningar påverkar också.
Utbud och efterfrågan: kurvor och diagram
Ett utbud- och efterfrågediagram visar pris på den vertikala axeln och kvantitet på den horisontella axeln. Efterfrågekurvan lutar nedåt från vänster till höger: vid ett högre pris efterfrågas en mindre mängd. Utbudskurvan lutar uppåt, eftersom ett högre pris kan göra det mer attraktivt för producenter att sälja större kvantiteter.
Rörelse längs kurvan eller skift av kurvan?
En förändring av varans eget pris flyttar inte efterfrågekurvan. Den ändrar i stället den efterfrågade kvantiteten längs kurvan. Ett skift av hela kurvan orsakas av en annan faktor, exempelvis ändrade inkomster, preferenser, priser på substitut eller framtidsförväntningar.
För normala varor flyttar en inkomstökning efterfrågan åt höger, medan en inkomstminskning flyttar den åt vänster. På utbudssidan kan produktionskostnader, teknik, skatter och antalet producenter flytta hela utbudskurvan. Mer produktion innebär alltså ett ökat utbud, inte en ”höjd utbudskurva”.
Beräkna efterfrågan med en efterfrågefunktion
För att beräkna efterfrågan behövs ett samband mellan pris och efterfrågad kvantitet. Utan sådana data går det inte att fastställa en numerisk efterfrågekurva. En vanlig linjär efterfrågefunktion skrivs:
Qd = a − bP
- Qd är den efterfrågade kvantiteten.
- P är priset.
- a är funktionens intercept, alltså värdet när priset är noll i modellen.
- b visar hur mycket den efterfrågade kvantiteten förändras när priset ändras.
Sätt in det aktuella priset i stället för P, multiplicera med b och dra resultatet från a. Värdena för a och b måste komma från observerade pris- och kvantitetsdata. Funktionen är en förenklad modell och beskriver inte automatiskt alla faktorer som påverkar köparnas beslut.
Elastisk och oelastisk efterfrågan
Efterfrågeelasticitet mäter hur känslig den efterfrågade kvantiteten är för en prisförändring eller någon annan faktor. Priselasticitet beräknas som den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet dividerad med den procentuella förändringen i pris:
Priselasticitet = procentuell förändring i efterfrågad kvantitet / procentuell förändring i pris
Eftersom pris och efterfrågad kvantitet rör sig åt motsatt håll blir priselasticiteten negativ. Vid klassificering används därför absolutvärdet:
- Elastisk efterfrågan: absolutvärdet är större än 1. Kvantiteten förändras procentuellt mer än priset.
- Oelastisk efterfrågan: absolutvärdet är mindre än 1. Kvantiteten förändras procentuellt mindre än priset.
- Enhetselastisk efterfrågan: absolutvärdet är lika med 1.
Nödvändighetsvaror har mer oelastisk efterfrågan än lyxvaror i många situationer, men graden beror bland annat på antalet substitut, tidshorisonten och hur stor del av hushållsbudgeten varan tar. På längre sikt kan köpare hinna ändra vanor och hitta alternativ, vilket påverkar elasticiteten.
Vad är aggregerad efterfrågan?
Aggregerad efterfrågan är den totala efterfrågan på varor och tjänster i en ekonomi vid en viss prisnivå. Den är bredare än hushållens konsumtion och beskriver inte en enskild produkt eller marknad.
Aggregerad efterfrågan brukar delas upp i fyra delar:
- hushållens konsumtion,
- företagens investeringar,
- offentlig konsumtion,
- nettoexport.
Indelningen gör det möjligt att analysera om förändringen främst kommer från hushåll, företag, offentlig sektor eller utrikeshandel. Det är därför missvisande att definiera aggregerad efterfrågan som enbart total konsumtion.
Efterfrågan på arbetsmarknaden
På arbetsmarknaden avser efterfrågan arbetsgivarnas vilja och möjlighet att anställa arbetskraft. Den kan bland annat följas genom lediga jobb, rekryteringsbehov och arbetsgivares upplevda brist på arbetskraft, enligt SCB.
SCB redovisade 114 700 lediga jobb i Sverige under fjärde kvartalet 2025, 8 procent färre än under motsvarande kvartal året innan. SCB:s arbetskraftsundersökning visade en arbetslöshet på 8,8 procent bland personer i åldern 15–74 år och 7,6 procent bland personer i åldern 20–64 år under 2025. Måtten gäller olika åldersgrupper och ska därför inte blandas ihop. Uppgifterna finns i SCB:s rapport om Sveriges ekonomi.
Arbetsförmedlingens yrkesbarometer bedömer möjligheterna till arbete i nuläget och hur efterfrågan på arbetskraft inom olika yrken väntas utvecklas på fem års sikt. Den uppdateras två gånger per år, i juni och december.
Vanliga frågor
Vad är efterfrågan?
Efterfrågan är den mängd av en vara eller tjänst som köpare vill och kan köpa till olika priser under en viss tidsperiod. Betalningsförmåga är en del av begreppet.
Vad betyder efterfrågan i ekonomin?
Efterfrågan beskriver köparsidan på en marknad och påverkas bland annat av pris, inkomster, preferenser, substitut, komplement, förväntningar och antalet köpare.
Hur påverkar efterfrågan priset?
När efterfrågan ökar och utbudet är oförändrat stiger jämviktspriset och jämviktskvantiteten. Om den efterfrågade kvantiteten är större än utbudet uppstår brist vid det aktuella priset.
Hur ser en utbud och efterfrågan-graf ut?
Priset visas på den vertikala axeln och kvantiteten på den horisontella. Efterfrågekurvan lutar nedåt, utbudskurvan uppåt och deras skärningspunkt visar marknadsjämvikten.
Vad är en utbudskurva?
En utbudskurva visar sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet. Den lutar uppåt från vänster till höger. Produktionskostnader, teknik, skatter eller antalet producenter kan flytta hela kurvan.
Vad är elastisk efterfrågan?
Elastisk efterfrågan innebär att den efterfrågade kvantiteten förändras procentuellt mer än priset. Absolutvärdet av priselasticiteten är då större än 1.
Vad är oelastisk efterfrågan?
Oelastisk efterfrågan innebär att kvantiteten förändras procentuellt mindre än priset. Absolutvärdet av priselasticiteten är mindre än 1.
Hur beräknar man efterfrågan?
En enkel linjär efterfrågefunktion är Qd = a − bP. Pris- och kvantitetsdata behövs för att bestämma parametrarna. Sätt sedan in priset i funktionen och räkna fram den efterfrågade kvantiteten.
Läs mer om utbud och efterfrågan hos Ekonomifakta eller fördjupa dig i aggregerad efterfrågan.
Inga kommentarer än